PRS Lupple & Medi

"Nej men en häxa är mäktig."
willow besvarade kyssen och drog handen genom hans hår och öppnade ögonen.
"Hej min prins." viskade hon och log.
"Hur är det?"

Dorian log mot Willow och smekte hennes kind.
"Hej där älskling." Log han och nickade.
" Det är bra, jag måste prata med dig." Sa han och suckade tyst.
"Det här med magin du vet, att du ska lära dig. Det finns tydligen en ceremoni som skulle göra att du lär dig allt på en gång. Du hamnar i en trans, och sedan lindas något runt ditt huvud och alla böcker och så för de över det till dig. Tydligen är det bara huvudvärk du skulle få efter." Sa han tyst.

Hon log och satte sig upp och smekte hans kind.
"Det låter faktiskt bättre. Jag har ingen motivation att lära mig. Blir så lätt av med tankarna. Jag har ju en snygg kille."

Han såg på henne och skrattade lågt.
" Jag är glad att du känner så." Sa han och log svagt. Drog upp henne i sitt knä.
"Du kommer bli oerhört mäktig." Viskade han och såg på henne leendes.

"Ja så jag kommer bli så stark." Hon smekte hans kind.
"Kanske tar fram en katt ur lådan." Hon fnissade.
"Kanske tar oss till ett annat land." Hon drog handen genom håret.
"Jag kan ju lära mig språk lättare."

Han skrattade lågt och nickade.
" Använd krafterna för att skydda dig själv älskling. " Viskade han bedjande och kramade hennes händer och pussade dem sakta.
" Ditt sinne. Skydda det. Bygg murar så höga att ingen kan ta sig in i det igen. "Viskade han och kysste hennes läppar hårt.

Hon log mjukt och nickade.
"Jag ska bygga dem till skyarna så ingen kan ta sig fram." Hon lade armarna om hans hals och såg sedan sig om.
"Så ska vi gå in?"

Han la armarna om hennes midja och log mot henne.
" Jag hoppas det." Viskade han och pussade hennes panna mjukt innan han nickade sakta.
" Låt oss." Sa han lugnt och reste sig upp men höll ut handen mot henne så hon kunde ta den.

Hon tog hans hand och reste sig och tog några steg mot honom.
"Jag vill gärna sova i din säng ikväll. Vet att du inte sover men det är så skönt i din säng." Hon såg på honom och log mot honom.

Dorian flinade lite och studerade henne.
"Jag har sagt att du får sova där när du vill." Log han och gick sedan in mot huset och funderade en kort stund.
"Jag kan fortsätta min berättelse om du vill. Den blir eh mer hoppfull nu. På sätt och vis." Sa han och ledde sedan in henne i köket och fingrade lite på kylskåpet.
Han behövde egentligen inte dricka nått men nog var han sugen.