PRS Lupple & Medi

"Vi låter henne falla i sömn och vi kan ge henne all kunskap så. Det är bättre och går mycket fortare.2 Hon lade ner pennan och log.
"Men det är upp till henne och dig."

"Falla i sömn? Hur menar du?" Sa han besvärat och såg på henne.
Vad exakt skulle de göra?

"Ja som hypnos fast sömn. Det är en slags meditation." Bella log och lade huvudet på sned.
"Låter det inte bra? Om vi inte gör det tar det längre för henne att lära sig. Med det här kan hon så fort vaknar vara dem mäktiaste varelsen i huset."

"Ni ska alltså plantera något i hennes hjärna? Åh kära Bella den stackars flickan har blivit tillräckligt manipulerad." Sa han allvarligt och suckade.
" Det är därför hon verkligen behöver lära sig att skydda sitt sinne." Sa han tyst.
"Men som du säger, går det antagligen fortare så." Sa han tyst.

"Jag vet sir. Men just den magin tar kanske månader att lära. Vi lovar att ändast plantera magins lära inom henne och det är inte så farligt. " hon såg på hoonom.
"Men om ni misstycker ska vi inte göra det."

Lathan suckade lågt och såg på henne.
" Du måste få Willows godkännande." Sa han lugnt och såg på henne.

Hon nickade och log.
"Men om hon säger ja måste vi ha ett tomt rum där vi kan ha ljus och rökelser. Vi behöver röd sand. " Hon började gå.
"Men det fixar vi."

Lathan nickade sakta.
"Jag ordnar rummet." Sa han lugnt och log svagt mot henne.
" Se till att hon är säker under tiden." Sa han allvarligt och såg på BElla.

"Det ska jag se till." Hon log och bet sig i läppen.
"Jag måste tala med er son om en sak." Hon lämnade rummet och började gå mot ytterdörren.

Lathan nickade sakta och följde henne med blicken och när hon var ute ur rummet så reste han sig upp och gick för att stänga igen dörren efter henne.

Dorian satt fortfarande där ute med sin älskling i knäet och studerade henne medan hon sov, hon var alltid så vacker och fridfull när hon sov.
Hon var alltid vacker alla timmar om dygnet men fridfullheten, han älskade den.