wolfy & rollspelare prs

”Förlåt,” mumlade han lågt med uppriktig ångerfullhet, visste att han gjort bort sig med ordvalet. Han spände käkarna och vände sig bort från henne. Han var arg på sig själv. Det var inte så här han blivit uppfostrad och det var något han inte tänkte förlåta sig för, trots att det var något han sagt utan att tänka sig för och inte menat något illa med.

”Nej älsklingen.” Cleo kände sig otroligt skyldig när hon såg hans min. Hon reste sig upp och skyndade sig med slå armarna om honom. Hon kysste hans ansikte, allt hon kunde komma åt och smekte hans nacke. ”Jag vet att du inte mena något illa, jag vet också hur mycket du älskar mig. Du skulle aldrig se mig så, jag vet det min fina älskade bebis.” Log hon och nöp honom löst på kinderna.

Han stod helt stilla medan hon överöste hans ansikte med pussar, kunde inte låta bli att le åt hennes gulliga sätt att släta över det hela. Han hade verkligen en fin tjej i sitt liv.
”Jag älskar dig,” mumlade han och pussade henne på pannan.

"Mm bäst för dig." retades hon och smekte hans kinder innan hon sträckte på sig för att mjukt kyssa hans läppar. Hon kramade hårt om honom och slöt ögonen i några sekunder. "Men jag behöver faktiskt plugga, jag stannar här idag." log hon.

”Mm, okej.” Jonathan såg på den tjocka boken Adrian tyckt att han skulle ta med sig hem, bläddra i den. Det hade inte blivit mycket läst men det var ingenting han direkt ångrade, det hade varit värt att låta bli. En aning tankspritt lyfte han upp boken: märkte inte att pappret angående den där fåniga förbannelsen Adrian pratat om föll ur. ”Vi ses senare,” vinkade han till Cleo innan han lämnade rummet.

"Älskar dig!" sade hon efter honom och log svagt för sig själv. Hon la sig ner på sängen en stund tills hon samlat tillräckligt med energi för att plugga. Hon reste sig upp och gick till sin väska för att ta upp datorn, märkte då lappen som låg på golvet. Hon rynkade lite på pannan och plockade upp den, läste nyfiket igenom.

Jonathan satte sig ner i bilen med boken i famnen, väntade på att beskyddarna skulle vara redo för att åka iväg. Under bilfärden passade han på att läsa några kapitel, tyckte att det hela verkade hur lätt som helst trots att det i praktiken var allt annat.

Cleo ringde upp Jonathan och svalde hårt, försökte intala sig själv att det inte var så illa och att han skulle förklara. Hon spände sina käkar och gick förtvivlat fram och tillbaka i rummet. Hon visste inte alls vad hon skulle tro.

Han fiskade fram sin mobil från fickan och svarade utan att kolla på skärmen först.
”Hallå?” Han läste klart kapitlet innan han stängde boken, höll mobilen från örat för att kunna se efter vem det var han hade äran att prata med.

"Berätta om förbannelsen för just nu så ber jag till Gud att allt jag läste var ett utdrag från någon fantasybok." sade hon hastigt och satte sig ner på sängen. Hon svalde hårt och bet sig hårt på läppen, hade ingen aning hur hon skulle hantera all information.