Rollspelare & Wolfy prs

Jason log stort och kysste hennes panna innan hon försvann iväg. Han sträckte lite på sig och hummade lite för sig själv innan han bytte om till ett par mörka kostymbyxor och en enkel skjorta. Han tog på sig en klocka och en guldkedja runt halsen innan han fixade sitt hår, som hunnit växa rätt ordentligt.

Leah övervägde först ett par finare byxor men det kanske inte skulle vara det mest praktiska, så hon tog istället en enkel snövit klänning. Håret lät hon vara utsläppt men skapade små lockar med hjälp av fingrarna, letade sedan fram ett par skor med låg klack som skulle vara bekväma att ha på fötterna.

Jason drog handen över ansiktet och tog ett guldarmband runt handleden innan han gick till hennes dörr och knackade. Han slöt ögonen i någon sekund innan han öppnade dem igen.

Hon ville inte klä upp sig alltför mycket då de ändå inte var på väg till Oscar-galan, så när det knackade på dörren gick hon för att öppna.
”Så stilig du är,” viskade hon och kastade sig i hans famn.

Jason skrattade lågt till och kramade hårt om henne. Han gömde ansiktet i hennes hals och lämnade små kyssar där han kom åt innan han drog sig undan.
"Du är otroligt vacker." sade han leendes.

Hon höll om honom en stund till innan hon släppte taget, studerade honom från topp till tå och bet sig omedvetet i läppen. Hon snurrade sedan runt för att gå nerför trapporna och vidare ut till hallen, vinkade hejdå åt Jess som satt i soffan.

Jason gick efter henne och hade händerna i sina fickor, brydde sig inte om att säga hejdå till någon då Leahs kropp var det enda han kunde tänka på. Han bet sig på läppen och drog handen över ansiktet.

Halvvägs till bilen vände hon sig om för att se på Jason, kunde knappt få nog av honom efter att inte ha sett honom på vad som kändes som en evighet. Hon lutade sig mot huven och vilade händerna mot sina lår, väntade på att han skulle komma tillräckligt nära.

Jason gick fram till henne och sken upp i ett leende åt hur vacker hon var.
"Du ser bättre ut, min fina prinsessa." Han kunde se liten förändring i henne och det tyckte han att hon förtjänade beröm för. Han särade lätt på hennes ben så att han kunde ställa sig mellan dem.

”Ser jag inte alltid bra ut?” Leah rynkade på pannan trots att hon var väl medveten om hur han menat sina ord. Hon la armarna kring hans nacke för att fläta in fingrarna i hans hår, som hade växt bra mycket sedan hon senast sett honom.