De utvalda

Ethan föll ned på sängrn med ett stön av smärta. Han hade huvudvärk. "Du borde lämna mig Eletha..." mumlade han sorgset och krök ihop som rn boll. "Jag förtjänar inte att få dig". Direkt eftee det somnade han.

Eletha svarade inte utan drog över honom filten och såg till att Simon sov lugnt. Sedan satte hon sig tyst på golvet framför brasan, hon kunde inte sova.

Ethan sov tungt och började snarka. Ruset rann av honom och ersattes med en fruktansvärt huvudvärk. Han vaknade inte fören sent nästa dag. "Mitt huvud..." Stönadw han till.

Eletha hade lämnat ett te gjort på örter hon visste hämnade huvudvärken och hur man mådde dagen efter vid hans sida på sängen. Hon hade tagit med sig Simon ut och var i skogen för att plocka blåbär.

Ethan vred på huvudet och såg koppen med te. "Eletha" viskade han och satte sig upp med en klump i magen. Han började leta efter henne, vart var hon? Han hittade inte Simon heller....
"Kan de ha?...:". Han vågade knappt avslutat meningen, lämnat honom? Hade hon gjort som han sagt igår? Han försökte hålla igen sina tårar och drack sakta sitt te. "Jag är den mest korkade varelsen i hela världen..." mumlade han.

(Jag ska bort imorgon och kommer troligtvis inte svara så mycket tills tisdag)

Eletha var i skogen med Simon och plockade blåbär, hon visste att hon straffade honom på detta vis. Att hon troligen var dålig i sin bedömning. Ethan hade aldrig gjort något sådant förr och troligen var det han sa sanning, men hon var sårad långt in i hjärtat.

(Okej ^^ ha så kul )

Ethan kände hur huvudvärken försvann och det gjorde honom nästan ännu ledsnare, hon hade gett honom te mot hans smärta..Men hon hade lämnat honom. För han var säker nu, hon hade lämnat honom och tagit Simon med sig....."Min familj" snyftade han tyst till och klädde på sig. Vart kunde de var? Inte alltför långt borta i alla fall.
Han gick ut ur huset trots att magen protesterade då den var alldeles tom och började irrigt söka med glansiga ögon.

(Tack ;3)

Snart var spannarna med blåbär fulla och Simon hade pratat med alla fåglar. De hade varit ute tidigt och Eletha undrade om hon skulle gå tillbaka. Hon gjorde det, och gick sakta genom byn mot deras hus.

Ethan fick plötsligy syn på Eletha. Han darrade och blev mer glansig i ögonen. Han tog några steg framåt. "Snälla...låt mig ta farväl av Simom, sedan ska jag aldrig störa dig igrn". Han märkte inte själv hur han svamlade och snyftade till.

Eletha stirrade på honom med öppen mun, "Är du dum? Tror du jag ska lämna dig?" var det enda hon fick ur sig.