Love between the Student & Teatcher [PRIVAT Adora & Zora]

Han nickade eftertänksamt till. Ju mer Bea berättade om killarna - desto mer uppskattade han det Theo gjort för Ambers skull. Nu kunde ju Alec inte veta om Theo tvekat i att slå Gabe eller inte, men i vilket fall som helst måste det ha varit svårt för honom att slå sin barndomsvän.
"Efter middagen bäddar jag ner dig i sängen igen. Febern kommer aldrig ge med sig om du flänger runt hela tiden. Du hinner prata med Amber, okej? Ta ingen stress över det. Jag och Theo får se till henne under tiden." Han gav henne en bestämd blick då han inte ville att hon skulle protestera. Eftersom han var klar med sina hästar i stallet plus Beas - så kunde han nu spendera tid med Bea. Han ville ta hand om henne nu när hon var sjuk, även om det innebar att vaka över henne då hon sov.

Bea grimserade barnsligt på skoj och log emot honom.
-visst, sötnos
sa hon och log
-kan du sova hos imig inatt? menar du e gratis värme och spindeldödare
retades hon och petar han i magen e gång
-theo kan vakta amber i natt
sa hon mujukt
-och e jag bra imorgon menar om febern har gett sig så pratar jag med henne sedan måste jag ringa om skola yay.
sa hon lugnt då hon hade svårt med nya skolor

Alec drog på munnen och nickade. "Du håller mig säkert nära bara för att jag ska döda eventuella spindlar," svarade han på skoj och pussade henne en gång till innan han tog hennes hand i sin och började gå nerför trapporna. Han satte sig ner på sin vanliga plats. När alla var på plats var det bara att ta för sig. "Amb, vad tyckte du om din skola i Kalifornien? Fick du många vänner, var eleverna och lärarna trevliga?" Katherine log mot sin dotter som gav henne en lång blick.
"Det var väl okej," mumlade hon och blickade ner på sin tallrik. Typiskt att alla skulle föra skolan på tal när hon inte ville tänka på det.

BEa flinar
-Det är en del faktistk
sa hon retligt och hade gått med honom ner och satt sig där hon brukade, Theo var redan dr lika tyst som om han försökte komma ihåg något. an var fudnersam det syntes på honom. Bea sa inget om det utna lät blicken granska maten lite se o mhon hade aptit eller ej.

Amber åt upp under tystnad och blev hon tilltalad gav hon så korta svar som möjligt. Hon kände sin broders blick på henne med jämna mellanrum. Det var snällt att han brydde sig men hon hade inte direkt något att dela med sig av incidenten. Theo hade säkert berättat allt nödvändigt - eftersom han var den som hade skvallrat. Någon annan visste ju inte om det. Hon var alltså irriterad på Theo också för att han pratat med Alec. När alla ätit klart stannade Amber kvar i köket en längre stund för att slippa prata med Alec.

Bea hade till slut tagit lite mat ändå men hon var ingen kräsen person men febern påverkade henes smak så hon åt med god mi för dölja att febern tog smaken. Hon såg på amber när honlämade sne tänker ohn lite grann och ville komma på ett ord men var för trött att tänka.

Theo hade bara höjt blicken lite när amber hade gått oc hgivit hemnne blicken du måste prata om det för eller senare.

"Amber." Alec spände blicken i henne för att visa att han menade allvar. Han ville prata med henne med det samma. Men när hon väl kom fram till honom gav han henne en kram istället. Han visste inte ens vad han skulle säga henne. "Gabe är inte här, men om jag någon gång ser honom igen så blir det andra bullar." När han skymtade ett litet leende i hennes mungipa klappade han henne på axeln. Han gav sedan Theo en blick innan han tittade på Bea och nickade mot trappan. Det var dags för henne att återvända till sängen och bäddas ner där.

bea möte direkt Alecs blick och fattade tyst och drack tyst upp sitt vattne
-tack för en god middag
sa hon till hans förädlrar och tog undna sitt snabbt hon brukade göra det fast demkude envisas och semt upp för trappan ihpo med Alec
-dina blickar går inte säga emot för man vet du kommer envisas
sahon mukt till Alec.

theo hade mött upp Alecs blcik med en liugn och stabil blick en blick han inte haft haft innan, inan var hans blickar mer i wil hit you if yoi looking at me.

"Naturligtvis envisas jag, du har feber och då ska man inte flänga runt," förmanade Alec och nickade mot sängen. Han öppnade ett fönster för att släppa in lite frisk luft i rummet. Sedan satte han sig ner på sängkanten. Han var lättad över att Amber verkade må en gnutta bättre då han skymtat ett leende. Men de hade en bra bit kvar av vägen ännu. Tack och lov för att han hade Bea som förhoppningsvis kunde få Amber att släppa taget om det onda. Till och med Theo hade ändrat på sig: han var inte alls lika kaxig och besvärlig av sig som Alec så väl kom ihåg honom.

Bea suckar och bytte tyst om och fick väl hopååa i säng oh kollade på Alec
-tur jag har en envis pojkvän då
sa hon retligt på skoj oh log
-men du stannar väl hos mig inatt?
frgade hpn fröstkigt nu, hon ville ärligt ha honom hos sig då hon ville kunna sova intill honom.
-för du e gratis värme
erkände hon nu och gav honom lite söta ögon som hon brukade på skoj.