prs med ingetledigt

Jag skyndade mig efter honom.
- Varför så bråttom? frågade jag.

Jag stängde dörren efter oss.
- Snälla, kan du vara tyst ett par minuter? Jag ska bara ordna det här, svarade jag flämtande.

- Okej, sa jag och satt mig ner på hans säng.

Jag gick ut i köket och lade handen på min mammas axel.
- Förlåt mamma, jag lovar att städa upp sen, vi försökte eh, baka men det gick inte så bra, sa jag och försökte låta ursäktande.
Mamma bara nickade och lade handen på min axel för att signalera att allt var förlåtet.

Jag satt och väntade på honom.

- Vem var flickan? frågade mamma.

- Eh, bara en kompis i klassen, hon stannar här i natt om det är okej, svarade jag.
- Nej mamma, ta det lugnt hon är bara en vän, tillade jag snabbt då jag såg hennes min.

- Okej, sa mamma.
- Gå ner till henne du jag städer, sa mamma.

Jag hade fått tråkigt.

Jag nickade och log tacksamt.

( Varför säger Marcus att dom bara är kompisar?)

Jag suckade och la mig till rätta i hans säng och somnade.

(därför att hans mamma freakar annars)

Jag gick in på mitt rum och såg att hon hade somnat, igen. Jag förstod inte hur hon lyckades. Jag lade försiktigt handen på hennes axel.