Krig, Påskägg & Lustigkurre (Privat)

*Let's say they made it to the kästöll *

*absolut x) * *din tur ändå *

Jag ser upp på palatset med en hyfsat imponerad blick.
- Inte direkt litet hem du har! Flinar jag.

"Nej... Och det borde du redan veta vid det här laget", mumlar jag och hoppar sedan av Tornado. "Du kan gå som du vill, jag ska säga åt någon att fixa ett rum till dig. Neela och Michael kommer imorgon, Long, då ska du veta att du faktiskt kände mig. Under tiden kan du göra dig hemmastadd efter att ha hoppat av Tornado", säger jag med ett leende.

(DET ÄR VITT IGEN! D: Det känns jättekonstigt! O_O )

(Visst gör det!)

Jag rycker på axlarna, lyssnar inte särskilt. Jag hoppar av hästen och sträcker på mig innan jag med lättsamma steg går mot slottet.

Jag suckar och tar sedan tag i Tornados tyglar och börjar gå mot slottet. På vägen i skogen så stannade vi en stund så att jag kunde gå gömma kåpan igen, inte för att det var vad jag sade till Long, men men...
Frustningarna och gnäggningarna från stallet får mig att le större än på väldigt länge känns det som och jag börjar lätt springa.

Jag vandrar glatt in genom slottsportarna och ser mig nyfiket om. Plötsligt råka jag stöta till någon.
- Oj, ursäkta så mycket! Ursäktar jag mig och ser bortkommet mot den framför mig. Det verkar genom klädseln vara en piga. En hög med kläder ligger framför oss och jag listar ut att det är mitt fel att pigan tappade dem. Som om det vore självklart böjer jag mig ner och plockar upp kläderna. Jag ger dem åt pigan som rodnar lätt.
- T-tack! mumlar hon tyst och springer därifrån.
- Ingen orsak? muttrar jag förvirrat efter henne.

"Åh, prinsessan! Ni är tillbaka!" säger hästskötaren när jag kommer in. Jag ler stort mot honom.
"Ja, jo, nu är jag äntligen hemma", ler jag.
"Jag har gjort i ordning Tornados box", ler han.
"Åh, det hade du inte behövt", säger jag. Han skakar bara på huvudet.
"Nöjet är på min sida. Denna gång fick jag inte käken insparkad", skrattar han. Jag ler ännu större och ger honom en lätt nick innan jag skyndar bort mot Tornados plats i stallet. Alla hästar är tillbaka, tack och lov.

Med ett lätt ryck på axlarna går jag längre in. Än en gång stöter jag in i någon.
- Long! Flinar en man.
- Ursäkta, känner jag dig? Frågar jag förvirrat. mannen slutar le och ser irriterat på mig.
- Skojar du eller?
- Jag tror inte det, för jag fick nyss veta att jag känner prinsessan!
- Long? Sluta fåna dig, det är ju jag! Lord Lukas!
- Vem?

Jag noterar sorgset att Lukas inte är i stallet, men hoppas att han kommer snart. Efter att ha ställt Tornado på sin plats så går jag in i Bitterblues box. Det ljus stoet står och försöker väga på sitt ena ben - utan resultat.
"Åh... kära du", mumlar jag och faller ner på marken. "Du har stukat den också, har du inte?" mumlar jag och hon gnäggar till lite. Med sakta rörelser så börjar jag "massera" henne för att få igång blodflödet.