PRS Selma...|AlexZz

"Ja, jag kan försöka, antar jag." Svarar den osäkra Råttpojken då han inte riktigt tror på det. Inte alls faktiskt. Han kommer bli dödad, hurra! Det är grejen med Hyron, han släpper inte sina experiment. Som om de han misslyckats med kan vara till någon nytta. Säkert som bete, eller något sådant iallafall. Han suckar igen, usch han hatar sitt liv. "Jag sticker om häxan kommer." Mumlar han dock samtidigt som han går ut från tunneln. Hon följer tätt efter honom. Han ifrågasätter hennes tillit till honom, faktiskt ifrågasätter han det mesta som har något att göra med honom som ska göra något socialt med någon. Han är ingen hjälpare, faktum är att han snarare är värdelös i de flesta situationer... vad snackar han om? I alla situationer där det inte gäller att springa. Vilket är varför han ökar takten så fort han ser att det inte är någon i korridoren. Han får inte vara i en annan del än den här, men det är liksom lugnt för prinsessan ligger typ här. Bara lite närmare Hyron.

Jag följer honom snabbt och viskar ut "Tack, tack för allt, du kan inte ana hur mycket du hjälper till", men vet inte om han uppfattar det eller inte. Jag vågar inte säga att jag står i skuld till honom, det var redan farligt och säga sådant innan jag hamnade i den här skogdjungelsaken men nu måste det vara ännu farligare. Jag kan verkligen inte uttala de orden här och nu.
Pulsen dunkar längs med hela kroppen, varenda millimeter av mig dunkar. Som en kraft. Som en puls. Som ett liv. Som magi. För första gången på evigheter känner jag mig i toppform, synkroniserad helt med hela kroppen, ut till den yttersta delen av fingertopparna, ända ner till tårna.
Jag kan döda honom, inser jag. Med min styrka och det här svärdet kan jag döda monstret... Och... henne. Jag kan äntligen döda henne...

[Hur blev det med att gifta bort dem? O.o D: Jag måste svara snabbare känner jag ifall jag någonsin ska få mitt bröllop xD ]

[Well, it will still happen. x'D Slow or fast, it'll happen. Rin kan säkert använda teleport-magi or something so they'll get back quickly. XD (Because doing it the proper way is too mainstream.) ]

"Tacka mig inte, du är inte direkt där än." Svarar Råttan nästan bitskt och han tittar runt hörnet bara för att snabbt dra in huvudet igen. Åh, sicken tur man kan ha att häxan är på väg åt exakt samma håll de ska till. Åh, vilken lycka! Han tittar runt hörnet igen, hon... försvann? Han hatar magi, han avskyr det, han kommer göra det tills han dör. Säkert efter det också. "Stanna här ett tag." Mumlar han tillräckligt högt för att de ska uppfatta det. Så går han runt hörnet, eller snarare smyger... eller kryper. Hur man än vill beskriva det så låter det ingenting om honom i alla fall när han tar sig bakom en av statyetterna och längre bort i korridoren. Han ser henne inte. Hon kanske faktiskt är borta? Kanske. Eller inbillade han sig? Kanske.
"Och vad gör du här?" Råttpojken hör rösten lite för sent för att hinna ta sig undan.
"Hawkeye!" Ett nervöst läte följer namnet samtidigt som Hawkeye drar upp honom på fötter.
"Jag hjälper... till?" Tvekande, varför måste han tveka hela tiden?
"Vem då?" Svarar Hawkeye samtidigt som hon lägger en pil i bågen och siktar mot hörnet. "Vem i helvete har du med dig?" Nästan väser Hawkeye ilsket.

Hawkeye tänker inte låta den lille ta in något nytt från utsidan, han har gjort det förut och det slutade illa för dem allihop då. Så vem eller vad i helvete har han tagit med nu?

[Meanwhile... *skrattattack utan någon som helst anledning egentligen*]

Max drar loss ena kedjan av väggen med en känsla av triumf. Han har försökt ta kontakt med Hydra hur länge som helst nu men det är helt omöjligt. Nästan som om flickan är ett lik. Den andra kedjan är lättare och dra loss när han kan lägga hela sin tyngd på den. Han hade hört en röst han inte hört på länge; Ethan. Hans nemesis eller något från den lilla armétid han faktiskt hade. Dessutom med tanke på att idioten pratat om hans syster som om han planerade att äta henne så kommer Max gladeligen, och äntligen, tvinga Ethan att slutligen möta sitt öde. Fast han måste troligen ta med Hydra... han kan inte bara lämna henne här precis.

[ Woah, it's blue now. ]

"Vad i helvete håller du på med? Jag förstår att du vill hjälpa till, men ärligt talat så var inte det här det bästa sättet." Säger Hawkeye nästan besviket och lägger undan pilen.
"Ers höghet Petrov, det är ingen fara. Jag är inte ute efter dig." Hawkeye bugar som smått och skakar bort sitt mörka hår för att kunna se bättre. Vilket också gör att man kan se hennes gulaktiga ögon. Hökögon. "Faktiskt skulle man kunna säga att vi står på samma sida. Men vad han gör här, är snarare en angelägenhet som farar för både ditt, prinsessans och hans liv." Säger hon sedan vänd mot Råttpojken som krymper markant. "Han sa nog inte det, men han har en vana att bete sig aningen oberäkneligt. Till exempel så kan han glömma vem du är och attackera." Säger Hawkeye, vilket är sant. Råttan är tyvärr inte den mest stabila mutanten. Hans fysik är helt okej, men det psykiska går bara utför.
"Ja, det är sant." Säger Råttpojken som svar, eller som om han håller med. Han nickar till och med. Hawkeye himlar med ögonen. "Jag hallucinerade nyss." Mumlar Råttan menat till bara Hawkeye som suckar och Råttan riktar blicken mot golvet.
"Hej, tjejen, var det du som hittade honom eller hittade kronprinsen dig?" Frågar hon hunden som hoppar tillbaka till Dominick, glad över att få göra det tydligen.

"Jag berättade det mest så att om han gör det slipper du få oskyldigt blod på ditt svärd." Säger Hawkeye och Råttan suckar.
"Man gör något fyra gånger och nästan knuffar någon från ett torn och man är märkt för livet." Råttan rycker på axlarna som om det inte gjorde något.
"Jag planerar att placera en pil genom huvudet på Hyron för tillfället, men jag har en känsla av att du har mer intresse i att se honom död." Fortsätter hon och sträcker lite på sig när hon lägger tillbaka pilen och hänger bågen över axeln. Hon kan dra fram den snabbt, så hon är inte speciellt rädd för att dö här. Det har hon aldrig varit. Hon är ju "lyckad".
"Ja, hon är naiv. Jag tror dessutom den före detta prinsen tar hand om Hydra, hur osannolikt det än låter." Säger Hawkeye innan hon riktar sig mot Råttan. "Led vägen, lille man." Hon knuffar lite på honom och han börjar röra sig igen, Hawkeye följer efter.

"En plågsam död skulle inte göra mig bättre än honom." Svarar Hawkeye allvarligt och Råttan går runt hörnet.
"Hon är i den här korridoren, ellerhur?" Mumlar Råttan förvirrat.
"Mm." Svarar Hawkeye smått misstänksam. Det är för lätt, något måste gå fel, det går alltid fel. Alltid. Så vad händer? Råttan stannar vid en dörr mitt i korridoren ungefär. Hawkeye ställer sig bakom honom.
"Därinne." Mumlar Råttan och gör misstaget att kila in genom dörren.

"Hallå där." Säger Tríwaña leende när den lilla pojken dyker upp för att se henne och börja hyperventilera i panik för att sedan tystna helt och glida ned död vid väggen när Tríwaña stoppat hans hjärta. För att sedan fortsätta dingla kniven över Celines hals. Hon har liksom insett att om hon tar med Celine till nästa värld kan hon säkert lyckas ta sig tillbaka till livet utan Hyron. Hon ler mot råttpojkens kropp.
"Jag kommer sänka kniven i hennes strupe, kronprins." Säger hon tillräckligt högt för att till och med Råttpojken måste kunna höra det.

[Hallå! D: Hur överlever man det här då?! O.O ]

Jag hör hennes röst innan jag hinner röra mig. Helvete. Det där med att storma stället och döda alla gick inte precis som planerat, speciellt inte när man har med en häxa att göra.
Varför kan inte det här svärdet försvara en mot magi?! Kunde jag inte bett om något sådant istället?! Varför skulle jag bli så himla tacksam med ett sådant här svärd? tänker jag förbannat för mig själv och försöker komma på något som kan hjälpa till, bara något. Kasta en kniv i hennes hjärta? Nja... Tror hon kommer upptäcka... En pil! Om jag förvandlar svärdet till en pil borde hon kunna skjuta den, och om pilen sedan har präglats med is och kyler ner hennes kropp istället...? Borde det funka?
Jag vänder mig om mot kvinnan, vars namn jag redan glömt ifall hon någonsin sade det... Minns som sagt inte.
"Tror du att man kan sätta en pil i henne? En pil som gör att hela hon fryser till is?" säger jag lågt och hoppas på att det finns något vi kan göra. "Om jag uppehåller henne, kanske du kan sätta pilen i henne?" frågar jag henne sedan. Tur att jag har en dolk med mig, eller två.

(Vi säger att han har andra vapen med sig för jag minns inte ifall han har vapen på sig eller inte XD )