Förbjuden kärlek

"Vem var det som sa till mig att äta?" flinar Egeria lite mot Isis men ser oroligt på henne men hoppas att det inte var mer än Simons så kallade död och giftermålet och att allt skulle ordna sig för hennes vän. "Du måste åtminstone smaka, jag har ju lagat maten." ler Egeria vilket mer betydde att hon hackat grönsakerna.

"Det berodde på att du såg ut att må dåligt, du hade ingen ork kvar, jag har ork så oroa er inte" sa hon och suckade sedan. "Jag skall smaka" sa hon och tog en tugga och de verkade nöjda. Fai log uppmuntrande emot henne men sa inget. Ibland var hans tysta stöd bättre än om han sagt något.

Egeria nickar, "Okej, men annars får du allt log att äta." ler hon och flinar när Isis tar en tugga, "Min kokkonst saknar gränser." skrattar Egeria men är glad att Isis i alla fall såg ut att må bra.

(God natt ♥ )

"Jag lovar att äta om jag inte börjar må bra" sa hon och de andra nickade nöjt.
"Ja den är en fröjd" sa Isis vänligt.

(natti natti ♥)

"Bra" log Egeria som förstod Isis, ibland gick det bara inte att äta och man klarade sig utan att göra det ett tag med dessutom så var det bra om man ville se rätt ut.
Tälterna blev uppsatta och alla i sällskapet satt runt elden medan det blev allt mörkare ute, några hade redan gått till sängs men vissa satt än och pratade lågt med varandra.

Isis tittade på alla människor som började gå till sängs och hon reste sig upp.
"Jag tänker dra mig tillbaka" sa hon och Simon och Fai reste sig upp och hon log roat.
"Jag lär inte hinna göra något på den korta vägen till tältet" skrattade hon och Simon höjde ett ögonbryn.
"Godnatt" sa han och kramade om henne.
"Godnatt" svarade hon och Fai tog hennes hand. Isis önskade de andra godnatt innan hon och Fai gick till tältet.

"God Natt" sa Egeria och såg efter dem och nu satt hon mellan Simon och Lancelot vilket kändes hemskt olustigt med tanke på vad de var för något. "Bäst att gå och lägga sig." säger hon ställer sig upp och Lancelot nickar och tar hennes hand, "Jag följer med dig." ler han och de säger god natt till Simon och försvinner in i deras tält.

Isis kröp ner i sängen och Fai la sig bredvid henne.
"Hur känns det att ha Simon tillbaka?" frågade han och Isis log stort.
"Det känns jätte bra, jag har verkligen saknat honom" sa hon och Fai kramade om henne.
"Du har tur" sa han och Isis tänkte på att han också förlorat sin bror och hon kramade om honom innan hon somnade.

De kröp ner och Lancelot la sin arm om henne och han log, "Vet du hur vacker du är?" säger han mjukt till henne och hon bara skakar tyst på huvudet men ler mjukt, "Dags att sova." säger hon bara och snart somnar de.

Isis vaknade på morgonen av att någon blåste i ett horn. Isis satte sig skrämt upp.
"Lägg dig ner Isis" sa Fai trött och Isis tittade på honom.
"Vad var det för ljud?" frågade hon.
"De signalerade bara att soldaterna skall gå upp" sa Fai och kramade om henne, när hon la sig ner i sängen igen.