Förändrad värld Lupple & Medi

Hon slöt ögonen och kände sig helt trasig innombords. Ville helst sova redan och hon darrade svagt.

Han kände henne darra. En minut och tänka på annat. Men han kunde inte utan la täcket omkring henne. "God natt" sa han lugnt.

Theodore hade hört dem och han gick ut till korridoren förr att vänta på honom.
Hur kunde hon vara så... ömtålig?

Han sjöng för henne för att hon lättare skulle kunna somna. Han behövde ta bort det smärtsamma från henne.

Hon slutade att darra medan hans röst gick genom henne och snart hade hon vaggats till sömns. Sov nu med djupa andetag och våta kinder.

Han torkade varsamt bort hennes tårar och gick i samma veva in i hennes minnen och raderade allt med det som gjort ont. Han lät henne bara behålla det innan. Det hon hade njutit av och sedan hans nattning. Han lämnade henne sedan med fina drömmar innan han lämnade rummet och såg sin bror utanför.

"Stakare." Han nickade mot Rhiannon.
"Hon visste inte vad som var rätt. Hon hade panik,.."

Han nickade sakta. "Hon var redo. Eller ja hennes kropp var." Suckade han och vandrade ned mot biblioteket. "Nåväl. Hon var duktig i vilket fall som helst " uppmuntrande han.

"Hon får bara vila ut och imorgon får vi se efter klänningar." Han såg på honom.
"Vilken färg har du valt för henne?"

Han nickade leendes. " Svart eller mörkblå, med tanke på hennes hår." Log han. "Du då?" Undrade han lugnt.