Förändrad värld Lupple & Medi

Hon ryste och spratt till. Nära att sparka honom men vred sig.
"Vill du göra den äran?" Viskade hon. Inte lika trött längre och såg på honom.

"Du har en halvtimme kvar. Du får spela mer." Han log.
"Jag sa bara vad som kommer."

Han såg på henne. "Vilken ära?" Viskade han och tog tag i hennes lår, varsamt och drog henne närmare sig.

"Jag vill dricka choklad." Viskade hon ärligt.

"Göra mig varm." Viskade hon och pep till. Såg på honom med rodnadne kinder.
"Om ni vill."

"Så du åt fem tuggor i onödad?" Sa han mjukt.
"Okej." Han sparade och stängde av. Lyfte sedan upp henne och log,

de hade städat hela dagen och mannen som tagit hand om Jimmy såg på pigan.
"Hur mår miss? Verkar hon friskare?"

"Trodde aldrig ni skulle fråga." Viskade han och lät pyjamasen falla ned till golvet. Han kysste henne ömt på läpparna och lät sin hand börja undersöka hennes kropp. Sakta, retsamt.

Aurora skakade på huvudet. "Nej. Det var gott." Log hon och pep till av lycka när han tog upp henne. Hon omfamnade hans hals och log stort.

Pigan mötte hans blick och nickade. "Mycket, mästaren gav sitt blod." Log hon. "Hon är återställd." Fortsatte hon lugnt. Nästan lättat. "Hur mår din skyddsling?" Undrade hon.

Hon såg på honom. Hon satt fortfarande på sängkanten men flyttade sig så hon kunde lägga sig och såg på honom.
"Det är bra om jag ligger."

Han bar henne och satte ner henne på sängen.
"Då kommer jag snart. Gör dig i ordning."


"Han verkar så mycket bättre. Kanske lite sjuk kvar men ett bad hjälpte honom mycket."

Flora såg mot dörren. Gned sig i ögonne.
"Vem där?"

Han log snett. "Jag hade tänkt lägga dig ned." Sa han ömt men såg hennes huvud pryda kudden och log. "Perfekt." Log han och lät sedan sina kyssar möta hennes kropp. Han började vid halsen och jobbade sig nedåt.

Aurora nickade sakta och passade på att gå på toa och klev sedan ut, naken till garderoben och började plocka fram kläder för natten.

Hon nickade. "Det glädjer mig att de båda mår bättre." Log hon.

Allan klev in och log. "Hur mår du?" Undrade han.

Hans läppar var som en kylig eld. Det rev inom henne och hon bet sig i läppen. Hon ville skrika men höll sig.

Han kunde höra henne. Men väntade medan de gjorde chokladen.
"Sista gången vi är här i kökets vrå. Vårt fel."

Han nickade och gäspade.
"Godnatt." Han gick mot sin del och stängde dörren.

"Jag mår utmärkt mästare." Hon såg säkert underbar ut, nytvättad, fräch och hon samlade ihop alla papper.
"Jag hade tänkt att lägga mig nu."

Han knäppte varsamt upp hennes bh och lät den falla till golvet. Precis vid låren, precis i närheten ...där. Så gick han upp med läpparna och fokuserade på hennes bröst.

"Mästare." Sa en av tjänarna. "Vi ordnar allt och kommer upp med det." Sa han leendes.

"Lägga dig?" Frågade han roat. "Men du har knappt sagt hej till mig idag." Viskade han mjukt. Han var på gott humör. Nästan busig.

Hon kippade efter andan och kramade kudden. Åh hon skulle tappa fattningen om han fortsatte. Skrika eller svimma.

"Det är okej. Knacka på försiktigt bara." Han gick sedan i normal hastighet till dörren. Knackade på och stack in huvudet.
"Du är vacker."

De hade pratats vid förut. Så han verkade ha glömt det. Hon lade bort bunten.
"Hej mästare.."

Han märkte på henne att hon tyckte om det. Det gladde honom. Hans läppar fortsatte nedåt och han befriade henne från trosorna och lät tungan leka mellan hennes ben.

Aurora såg på honom och rodnade. "Vad ska jag sova i?" Undrade hon ömt.

Han log och gick fram, smekte henne över halsen.