Life - Lupple & Medi PRS

Hon log och smekte hans kind.
"Och de bränner inte. Jag säger bara att det är så." Hon såg sedan mot vattnet och klev i.
"Sitta bakom mig och skrubba bort smutsen?"

Han nickade. "Jag beklagar. " Sa han och nickade. "Gärna. "Viskade han och klev ned i vattnet och satte sig bakom henne och stängde av vattnet.

"Du har inget att säga förlåt över." Hon smekte sina ärr.
"De är vackra på sitt sätt. De sammanlänkar oss." Hon log.

" Det gör de verkligen. "Viskade han och tog lite tvål i sina händer och började att tvåla in henne.

"Du kan ta tvättsvampen och gnida bort allt smuts som säkert sitter på ryggen." Hon log och såg på honom med ett leende.

Han flinade lite och nickade. "Jag ska älskade, men först vill jag röra vid dig. "Viskade han och fortsatte att smörja in henne ned till låren innan han tog en tvättsvamp.

Hon ryste av välbehag och bet sig i underlläppen och kved.
"Oh..." Viskade hon.

Han log och kysste hennes kind lätt innan han fortsatte att tvätta av henne. "Du borde antagligen fläta ur dina flätor. "Sa han med ett svagt leende.

"Jag glömde dem." Hon såg på honom över axeln.
"Vill du ta ut dem?" Frågade hon och log.
"Du kan lägga dem på mina kläder." Viskade hon mjukt.

Gabriel flinade lite. "Älskade, jag är helt tvålig. "Flinade han och visade upp sina skummig händer och armar. "Och jag njuter verkligen av att tvätta dig. "Viskade han ärligt, lyckligt.