Våga erkänna!

Kapitel 45
Huvudet är tungt. Fingrarna värker och tack vare killen tre stolar framför mig som börjar hyperventilera var femte minut så är det knappt något syre kvar i salen. Det är inte lång tid kvar på provet. Idag är det trollkarlshistoria. Det sista provet. Jag tittar upp från pergamentet och sträcker på mig. Man blir stel utav att sitta framåt böjd och still såhär länge. Daphne sitter framför mig och bakom mig sitter Pansy. Sakta tittar jag mig över axeln. Draco sitter snett bakom mig och tittar till min förvåning på mig. När han märker min blick tittar han ner i sitt prov och ler. Han har lett det där leendet i flera dagar. Jag undrar verkligen vad det betyder.
- Tio minuter kvar, säger Professor Binns och pekar på det stora timglaset som står på hans skrivbord.
Ljudet av fjädrar mot pergament ökar och alla ser till att hinna bli klar. Jag doppar min fjäder i bläckhornet och sätter sedan punkt efter min sista mening. Jag är klar. Är jag ensam? Jag tittar mig runt omkring. Hm, alla verkar fortfarande skriva. Eller nej, där ser jag en som verkar vara klar och ja, där finns det en till. Ju närmare all sand i timglaset är att hamna på botten, desto fortare verkar alla skriva. Och när det sista sandkornet har bytt sida och Binns säger att provet är över packar alla ihop sina saker och lämnar salen med grimaser och lågmälda suckar. Daphne sluter upp intill mig. Hon lägger en arm runt min axel och håller sitt ansikte nära mitt öra.
- Det är över. Vi är fria, viskar hon lättat och jag skrattar.
- Vi är fria, instämmer jag.
Halvvägs ner till sällskapsrummet får vi sällskap utav killarna. Daphne och Blaise, som fortfarande inte pratar med varandra, håller sig på varsin sida utav mig. Jag undrar om deras korta romans är över helt och hållet eller om det bara är för envisa att bli sams.
- Äntligen så är alla prov slut! säger Blaise.
- Och det kommer verkligen att firas imorgon, tillägger Draco med ett brett flin.
Det är inte en underdrift. Jag är säker på att den här festen kommer gå åt skogen. Någonting kommer att hända. Samlar man en hel grupp med trötta ungdomar som vill släppa loss efter flera månader av stenhårt studerande så kan det gå hur som helst. De senaste dagarna har avslutningsfesten varit samtalet på alla sistaårares läppar. Sedan inbjudningarna hittades har alla väntat på imorgon. Vart man än har gått har man kunnat höra avgångseleverna viska om den. Även Draco och Blaise har väntat. De har betett sig som småbarn som väntar på julafton.
- Jag hoppas att du sparar en dans åt mig imorgon Austen, säger Blaise och lägger en arm runt min axel.
Eftersom jag kan se hur han tittar på Daphne när han säger det förstår jag att gesten är ett sätt att göra henne svartsjuk på. Daphne däremot låtsas som om inte ser det utan granskar istället sina naglar. Jag skrattar och tar bort hans arm.
- Tyvärr Blaise. Anthony har redan bokat mig hela kvällen. Men Daphne är ledig, eller hur? säger jag och tittar på min bästa vän.
Hon vänder sig mot oss och tar ett djupt andetag.
- Jag har faktiskt en dejt till imorgon, säger Daphne.
Vi stannar. Vänta, va? Vad sa hon precis?
- En dejt? Vem?
Det är Draco som frågar.
- Pike, svarar Daphne.
- Pike?
Nu är det jag som yttrar mig. Pike går i vår årskurs men umgås inte med oss, utan oftast med Nott. Han brukar inte säga särskilt mycket, vilket gör att det är ganska obekvämt att vara runt honom. Därför blir jag förvånad över att han är Daphnes dejt.
- Han frågade och eftersom du ska gå med Anthony och jag inte vill vara ensam så sa jag ja, säger Daphne och rycker på axlarna.
Ingen säger något mer. I ögonvrån kan jag se hur Blaise ansiktsuttryck är bistert och kallt. Nu är det han som är svartsjuk.
- Kom Draco, vi går och hittar på någonting, muttrar han och börjar gå.
Draco skyndar efter honom och lämnar mig och Daphne ensamma kvar i korridoren. Daphne knycker med huvudet och börjar gå hon också. Jag ger ifrån mig en suck och går jag också. Det verkar som att Daphne och Blaises dans fortsätter.

Jag står framför spegeln. Vänder och vrider på mig. Synar varenda centimeter. Hm, okej det får gå. Jag tror inte att det går att bli bättre än såhär. Det är en fantastisk klänning. Den gröna färgen passar mig perfekt. Jag lägger en av mina lockar bakom örat. Daphne tittar på mig och ler.
- Vad fin du är. Åh, är det ett nytt armband? frågar hon.
Jag tittar ner på guldarmbandet. Egentligen vet jag inte varför jag har på mig det. Jag råkade bara stöta till asken imorse när jag i letade i kofferten efter en tröja. Det är första gången som jag har på mig det. Det är första gången som jag ens rör vid armbandet. Och när jag strök med fingret över armbandets släta yta kände jag hur jag plötsligt blev alldeles varm i kroppen och när jag tog på mig det fick jag känslan av att allt var helt perfekt.
- Ja, det kan man säga. Du är också fin, säger jag.
Daphne har på sig en marinblå cocktailklänning som är bandlös och har en utsvängd kjol som slutar strax över knäna. Hon har flätat sitt hår och sedan snurrat den till en knut i bak i nacken.
- Kommer Anthony möta dig på festen? frågar Daphne.
Jag nickar.
- Ska du gå med Pike eller möter han också upp dig på festen? frågar jag.
- Där borta, svarar hon och lägger på ett lager med ljust läppstift på sina läppar.
En stund senare går vi armkrok genom slottet och lyckas ta oss till Vid-Behov-Rummet utan att bli upptäckta utav en lärare. Alla verkar redan ha kommit och när vi kliver in slås vi utav den höga musiken och skratten som hörs. Rummet ser inte alls ut som när jag var här på Alla Hjärtans dag. Det finns flera soffgrupper utsprida. Ett långt bord där jag kan se flera flaskor med både honungsöl, mjöd och eldwhiskey. Det finns också en massa skålar som ser ut att vara fulla med olika sorters godis. Det finns inga fönster i rummet, så det är ganska mörkt, men i taket hänger det lamport i olika färger som snurrar runt och gör så att man trots allt kan se en del.
- Där är Pike. Vi ses sen, säger Daphne och går bort till sin dejt.
Jag synar rummet och letar efter min. Anthony verkar däremot inte synas till. Jag går runt i rummet och pratar lite med de som jag passerar. I en soffgrupp längre in i salen får jag syn på Hermione. Hon sitter intill en kille som jag känner igen ifrån någon utav våra lektioner. Killen verkar berätta en historia och Hermione skrattar. Till skillnad från killen, som jag tror heter Ernie, så ser jag hur hon med jämna mellanrum tittar en bit bort. Jag följer hennes blick och suckar när jag får se att hon tittar på Harry och Ginny. Harry, som verkar veta att hon sitter i soffan, tittar även på henne i bland och när han gör det så ser Hermione till att antingen skratta högt eller röra vid hennes dejts arm eller axel. Jag suckar. Vad är det med folk och göra varandra svartsjuka? En arm slingrar sig runt min midja och jag känner hur bekanta läppar kysser min kind.
- Jag har väntat på dig, säger jag.
- Förlåt att jag är sen. Terry visste inte vad han skulle ha på sig, skrockar Anthony.
- Lyssna inte på honom Austen. Det var Michael som var sen. Jag var till och med klar före Anthony, säger Terry.
Jag ler och tittar upp på Anthony. Han ler och ger mig en snabb kyss. Musiken höjs och den senaste hiten spelas. Alla blir som galna och vi skyndar oss ut på dansgolvet. Jag känner hur musiken ekar i hela mig och jag känner hur mina ben tar igen all den tid som jag spenderat sittandes framför skolböckerna. Det var länge sedan jag kände mig så här full av liv. Utan att jag hinner reagera har Michael och Terry böjt sig ner på var sin sida om dem och lyfter sedan upp mig så att jag sitter på deras axlar. Jag skrattar och tittar ner på Anthony. Han ler brett och jag ger honom en slängkyss. Ifrån min plats har jag utsikt över hela rummet. Jag får syn på Daphne. Hon dansar nära Pike. En bit bort, intill väggen, står Blaise och Draco. Jag kan se att de tittar på Daphne och Pike och hur Blaise säger någonting till Draco innan han plötsligt lämnar sin plats och jag vet precis vart han är påväg.
- Släpp ner mig, säger jag och knackar Michael på huvudet.
Killarna ser till så att jag kommer ner och Anthony ger mig en frågande blick.
- Jag ska bara gå till Daphne, säger jag och ger honom en snabb puss på kinden.
Så snabbt jag kan tar jag mig fram på dansgolvet och kommer fram precis samtidigt som Blaise. Han tar tag i Daphnes arm och vänder henne om. Hon ger honom en sur blick och försöker ta sig ur hans grepp men han håller henne hårt. Då gör Blaise någonting som får alla att vrida på huvudet och titta på dem. Han kysser henne. Daphne tar sig loss men istället för att backa bak från honom lägger hon armarna runt hans hals och fortsätter kyssen. Jag ler. Det som var hemligt är nu öppet och jag antar att det inte längre bråkar. Alla på festen tittar på dem till en början men fortsätter sen med att dansa eller prata med sina vänner. Pike verkar inte riktigt veta vad han ska göra men går sedan därifrån utan att säga något.
- Visste du om det här? frågar Draco och ställer sig intill mig.
Jag rycker på axlarna.
- Det går inte att hålla hemligheter på Hogwarts, säger jag kryptiskt.
Han skrockar men harklar sig sen.
- Har du tid en stund? Jag behöver prata med dig.
- Okej, säger jag.
Draco går mot en dörr som jag inte märkt förrän nu. På andra sidan av dörren finns det till min förvåning ett badrum. Draco kollar så att toalettbåsen är tomma och ställer sig sedan så han är vänd mot mig.
- Jag är kär i dig.
______________________________________________
Oh my Rowling nu händer det saker
Hoppas ni gillar och kommentera gärna!

Superbra!

Men jag hoppas fortfarande att Drausten inte händer!

Jag shippar Austhony, punkt slut!

TEAM DRAUSTEN!!!!!!! #SPRID #DRAUSTEN #AWW #YES #WHOHO

JAAA

Vilket GRYMT kapitel! Asså D Men vad du plågar oss .. först hoppas vi på Drausten och så blir det Authony, sen hoppas vi på Authony och sen vill Draco bli ihop med Austen! Kunde de inte ha varit ihop från början ist? xD

*fangirlar drausten tills jag blir galen*
BRAAAA KAPITEL!

BORT DRACO DIN LILLA SKIT DON'T TUCH AUSTEN IT'S AUSTHONY FOREVAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Asså, Draco din lilla skit Austen har en pojkvän och innan hon skaffade det var du ju inte intresserad, har det kanske nåt med att göra att hon är OTILLGÄNGLIG!??!!

JAAAAAA äntligen ♥333 shippar Drausten all the way!

Daphise! (har bestämt mig för att kalla Daphne/Blaise för det) Och Drausten! Me very happy now!

Äntligen lite drama, längtar efter att få läsa vad Austen svarar på Dracos kärleksförklaring

Du är bäst! Kram! ♥

Näääär kommer nästa?! D Heja Drausten!!