Vampire lady (privat)

På kvällen efter så vaknade Kendra och öppnade locket och tassade ut till däck och satt och tittade upp på stjärnorna och suckade lite lyckligt och slöt ögonen.

Karl vaknade en stund efter men satte sig bara upp, han lät henne vara själv då hon kanske behövde det.

Hon såg sig om när Williham kom och satte sig vid henne och lade sin rock om hennes axlar och höll henne nära och suckade. "karl kan vara lite jobbig ibland. Jag vet det."

Adriana satte sig upp och svot grovt då hon slog huvudet i locket och hon hörde sedan Karls roade skratt, "Inget att skratta åt." sa hon surt och öppna locket.

Hon såg på Williham och suckade. "Hur vet du det?" Han log och smekte hennes hår. "För han är min pappa. Eller skapare..." Han reste sig och tog med henne upp.

"En dam borde inte svära så." sa han roat åt henne, "Nej, men jag är ingen dam heller, och jag svär hur mycket jag vill." fräste hon illsket tillbaka.

Kendra kom in och såg på Karl och gav honom en örfil. "Du skrattar inte åt Adriana!" Fräste hon och såg på honom och gick sen till Adriana. "Ni sover ihop i kväll och jag och Adriana i samma kista."

Karl drar förvånat handen där hon slagit honom och tänker protestera men ger sedan upp. Jävla fruntimmer, tänker han surt och lägger sig ner i kistan.
Adriana flinar roat åt det hela och sträcker ut tungan åt Karl, bara för att och ler mot Kendra. "Tack, tänkte precis göra det själv, men orkade inte stiga upp." säger hon roat.

Hon såg på honom och skrattar och lägger sig ner i Willihams kista och håller armarna för henne. "Kom nu.." viskade hon.

Williham muttrade och såg på sin mästare. "Är du okej med det eller vill du ha Kendra hos dig?"

Adriana flinar och stänger locket, det var avslappnande att inte ha William där, hon behövde inte hålla sig på sin vakt för honom.

"Nej, låt henne få sin vilja fram för en gångs skull." säger han bara.