Privat 30 days of night

Iris Och Alex fortsätter leta.
Fast egentligen tittar Iris mer på Alex än på skärmen. För en sekund tycker hon att Alex möter hennes blick och ler, men det är över så snabbt att hon är säker på att ha inbillat sig.

Dom tar boken och börjar sedan gå upp för trappan. När dom väl kommer in till dom andra två ser dom en oväntad syn. Alex sitter spänd och stirrar på skärmen medan Iris ser på Alex. Aily flinar och går fram till dom båda.
"Vi har hittat nått" säger hon.

Iris rycker till. Hon märkte inte att de andra två kom in i rummet. Hon vänder sig om och tittar på de. På Eriks ansikte ser hon att han lade märkte till vad hon stirrade på, och hon lär få höra det länge.
"Så bra. Vi har mest hittat en massa strunt."

"Här" säger Aily och räcker boken till Iris. Sedan lutar hon sig mot Alex.
"Har du kul?" viskar hon i örat på honom. Han blänger på henne men hans kinder börjar få en röd nyans vilket får Aily att flina.

Iris slår upp boken. Det hon läser där är också struntprat, men det låter mer verkligt än det hon läst innan. Och kanske är det inte strunt. Så mycket märkligt har hänt, så varför skulle det inte kunna vara så att vampyrer och sånt faktiskt finns?

"Jag vet inte om det står något om att stoppa dom" säger Aily. Alex suckar och begraven ansiktet i händerna.

"JO här. Fast det verkar komplicerat. Jag förstår inte riktigt."
Iris räcker över boken till de andra.

"Det står något om att man måste tänka som sin fiende för att veta hur man ska stoppa dom" säger Alex. Aily funderar en stund.
"Man måste bli en själv" mumlar hon.

Iris tittar storögt på Aily.
"ÄR DU FULLSTÄNDIGT GALEN? Då kan vi lika gärna hugga huvudet av oss själva. Hur ska vi bli sådana, och varför skulle vi ens försöka bli ondsinta monster. De borde dödas alli..."
Iris tystnar skräckslaget. Hon undviker Eriks blick. Hon kom just att tänka på att hennes älskade bror Simon var en av de, och Iris inser också att hon är på bästa väg att bli ett ondsint monster själv eftersom hon inte ens vill ge vampyrerna en chans att bli sig själva igen. Hur kunde hon ha sagt något sånt.

"Det finns nog ett annat sätt. Men det är det som står i boken" säger Aily.
"Aily, tyst. Vi kommer på ett annat sätt" säger Alex.