Utvald (Rollspel)

"Vänta lite! Jag förstod det mesta, förutom... VAD är det som har typ börjat attackera rikena? Och... Ja... Vad ska vi göra? Och har allt detta kopplingar till kärnorna som du berättat? Förlåt att jag är så frågvis, Eldir, men... Vill bara har dte klart för mig..." frågade Drac efter en stund..

"Vad det är vet jag inte. Det ända vi har sätt är skugga, en svart massa" börjar Eldir utan att vända sig om. "Kärnorna är dock inte enskilda 'individer' som kommer från olika håll som många kan tyckas tro. Från tidernas begynelse var det en enda stor kärna som delade sig och bekom 8 delar. En kärna för varje rike plus en, som ingen nu levande någonsin sätt. Alla kärnorna har en ägare förutom människornas, den är i säkert förvar. Den åttonde är försvunnen men jag misstänker att den är mäktigare och större än de andra kärnorna. Detta onda ni ska kämpa mot är ute efter kärnorna för att de vill ha den åttonde. När dem lyckats kommer dem att förstöra allt, alla riken. Därför ska ni stoppa det. Hur ni ska göra kommer jag till. I sinom tid"
Nenya suckar nu, högt och ljudligt. Hon ställer sig upp och Eldir vänder sig mot henne.
"Eldir, jag förstår att du måste berätta allt för dem. Men är du verkligen tvungen att vara så hemlighetsfull?" säger hon och i ljuset från brasan tycks hon vara kraftfullare än trollkarlen.
"Kära Nenya..." börjar han, men slutar.
"Eldir, våra världar går under där ute!" hon gör en gest med armen. "Du kan inte bara stå här och berätta en massa, vi måste agera. Vi har stoppat den förr. Men jag misstänker att det var en liten del av allt. Du kan inte gömma dig längre. Antingen så gör du det och vi klarar det på egen hand och jag leder dem och berättar om det jag vet. Eller så gör du det och vi kanske lyckas innan den har blivit för stor!"

Drac ler mot Nenya som äntligen ställde sig upp mot Eldir. Drac skulle själv gjort det om han visste vad det handlade om. Nenya verkade veta och det gjorde Drac glad.
"Äntligen en vettig person som vet om hur det här handlar om! Öh... Förlåt Eldir, men du snackar som om du vore en fysikbok... Men Nenya, kan du berätta lite mer med vettiga ord om vad vi ska utföra? Ska vi hitta den försvunna kärnan?"

Det var så mycket läskigt i allt prat. Su började bli ganska rädd. Hon var inte jättemodig.

Nenya vänder sig mot Drac och ler segervist tillbaka. Nog var Eldir vis men han kunde babla på i en evighet utan att komma till poängen. Men han hade mycket makt också, så Nenya gjorde något som hon kan få straff för. Men hon vill rädda deras världar. Om hon så ska dö på kuppen! Inte för att det är så lätt att döda en ängel...
Bakom henne suckar Eldir och försvinner in i sina tankar igen efter det hon sagt.
"Egentligen har våran kära trollkarl inte riktigt någon färdigställd plan. Men det får jag egentligen inte säga" börjar Nenya med en blinkning. Eldir suckar bakom henne och hon vänder sig mot honom.
"Eldir, du har levt i många år. Kanske alldes för många för en trollkarl. Det kommer snart stiga dig åt huvudet. Tro mig, dem som är menade att leva länge har bättre erfarenhet. Ta inte illa upp, men du börjar bli gammal i kropp och själ. Jag och Drac måste vara väldigt mycket äldre än dig och vi är fortfarande unga och mer motagliga för nya uppgifter. Det du behöver göra är att välja. Babla eller hjälpa oss?"
Hon vänder sig mot de andra utan vidare.
"Men min plan är att förena kärnorna och hitta den åttonde innan det onda gör det"

Laeria satt tyst och lyssnade under samtalet. Hon var stolt över att hon bland alla alver blivit utvald för detta uppdrag, för att rädda världarna. Dock kan hon inte låta bli att le när det handlar om ålder, de flesta här som hon själv borde väll vara flera tusen år gammal. Hon granskar trollkarlen och ser sedan på Nenya, det var som hon sa, de var fortfarande ung till både kropp och själ.

Rin förstår lite bättre. Men hon förstår inte varför just hon blev utvald.

"Jag blir inte förvånad om frågan varför just ni blev utvalda till detta gnager inom er" säger Nenya. "För sanningen är den att jag inte heller vet. Kanske inte ens Eldir vet. Men om vi nu blev valda så måste vi ju kämpa för våra världar"
Glöden inom henne har växt utan att hon själv lagt märke till den. I hennes ögon lyser hennes kämpar glöd stark och hon hoppas att den på nåt sätt ska sprida sig i de andra. Speciellt dem som värkar osäkra på sig själva.

"men när ska vi göra det då? Nu? Imorgon?" säger Rin

"När vi ska göra det? Om vi får välja tycker jag vi ska göra det nu, ärligt talat...!" sa Drac och reste sig upp. Han gick och ställde sig jämte Nenya. "Alla som är på att vi ska göra det så fort som möjligt ställer sig hos mig!"