Ny genaration, nya känslor

Superduper! Stackars lily! Men nu kmr ju peter oxå må illa...

Men oh! Tack så jättemycket!!!!!!!!! Det var verkligen roligt att höra att man skriver bra


Tack Där fick nog din "o"-tangent ont xD


Tack! Ja, det är lite synd om Lily... Men Peter hade ju varit lite sjuk innan, men han åt ju bara en bit så han blev ju ganska frisk sen ju

Kapitel: 50
"Gabe! Hallå! Är det så svårt att säga hej till sin syster?"
Sabrina hade försökt få Gabes uppmärksamhet ända sedan han kom in i uppehållsrummet, men han hade suttit på andra sidan och läst.
Han tittade upp. "Hej..." sa han snabb och tittade ner igen.
Sabrina suckade och gick och satte sig jämte hennes bror.
"Vad har hänt, Gabe? Snälla, jobbiga du! Kan du inte berätta! Jag är ju din syster för stjutton! Du kan berätta allt för mig... Om det inte är något sjukt som om du också vill sjunga mugglarlåtar... Men annars kan du berätta allt!" sa Sabrina med ett litet leende på läpparna.
Gabe suckade och tittade upp på henne. "Vill du verkligen veta?" frågade han sammanbitet.
Sabrina nickade. "Ja! Det var liksom därför jag frågade..."
"Okej! Då ska jag berätta! Alltså, du bad mig ge Potter choklad för att typ få nån hämnd på Scorpan... Visst! Det förstår jag! Du blir ju alltid vansinnig när det inte går som du vill. Jag hajade inte precis HUR hämnden skulle lyckas, men jag trodde bara det skulle vara nåt litet så såklart gick jag med på att busa med en Gryffindorare som heter Potter! Men vet du vad som hände? Hans lillsyrra åt upp chokladden och är jättesjuk! Det bryr jag mig inte om, men Rose Weasley, hennes kusin, jobbar jag med och genom det är hon inte på gott humör och vill inte göra jobbet!"
Sabrina stirrade häpet på Gabe. "Herregud! Merlins skägg... Jag kan inte tro det!"
"Tro vadå?"
"För fan! Du är ju kär i Weasley!!!"

"Hej Magnum! Haha, vad gör du här?" sa Albus till katten som hoppat upp i hans knä.
Han hade alltid gillat katter och han tyckte det var så mysigt att borra i sitt ansikte idens röda päls.
"Mjau!!!" svarade katten belåtet.
Albus flinade lite och fortsatte kela med kissen. Albus hade slutat tidigare än Rose för hon hade en extra lektion, så om först en timme skulle de till Lily så Albus hade tid att kela med Magnum.
Till Albus stora fövåning kom en uggla inflygandes. Den var vit och lite brun och han kände genast igen den.
Han reste sig upp och mötte ugglan och tog emot brevet. Med hög förväntning öppnade han brevet fort och började läsa.
"Albus! Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig! Du är underbar! Tack vare din hjälp du skickade kan jag komma till Hogwarts!!! Kan du förstå det!? Jag får komma till Hogwarts och lagom tid till balen också! Så jag undrar... Vill du gå dit med mig? Du behöver inte om du inte vill, men jag skulle gärna vilja... Haha, men Albus, hur fick du reda på all den faktan? Om vad hette det nu? Försäkring? Ja, mycket komplicerade grejer det där, men jag är så lycklig att det funkar! Mamma har nån sjukhusförsäkring nu typ som täcker nåt, vad det nu var... Och Jiro får bo hos hans gudmor som innan hade varit bortrest. Men utan din hjälp skulle det annars inte kunna lösa sig! Men Albus, jag kommer till Hogwarts på fredag, skulle du vilja möta mig vid stationen? Snälla, rara och söta du, kan du göra det för mig? Jag har en present till dig! Men nu så hinner jag tyvärr inte skriva mer, men så du vet är det ca klockan 19:00 jag kommer. Jiro skriker... Han har inte åkt ännu så jag får ta hand om honom! Haha! Men ses då! Pussar och kramar från din Li Chang"
Albus började rodna när han hade läst klart det.
"Från din Li Chang..." Så... Hon gillade honom! Lika mycket som han gillade henne?
Albus suckade nöjt och vek ihop brevet. Han fortsatte kela med katten och nu var hans kinder också röda som kattens päls...

Hinner inte skriva mer på detta kapitlet, men kanske kommer ett till kapitel sen ändå Men hoppas ni gillar det! Kommentera gärna

Gulligt! ♥♥

ÅÅÅÅÅÅ, vad gulligt

Gillar det? GILLAR DET!?!?!

Vi (iaf jag) ÄLSKAAAAAAAAAAAAAADE det!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Naaaw! ♥

Awesome!

braaaaaaaaaaa!!!!

Vi!!! Jag ääälskar det! Gulligull!

awww så gulligt och så bra

Tack för era kommentarer. Det har ni nog förstått för länge sen att jag blir glad över dom xD Men nu kommer nästa kapitel, hinner inte precis ha ett tacktal nu... Men en sak vill jag frågar er. Alltså jag vet inte när, men det kommer hända men det dröjer nog ett litet tag till innan det händer, men i alla fall! Jag ska nog ta och skriva en FF om Marodörerna nån gång och jag undrar om ni kanske ha nåt förslag till namn då? Haha, skumt att komma med det såhär, men jag frågar ändå Skulle vara tacksam för svar på det! Men nu kommer kapitlet!

Kapitel: 51
"Va!? Nej!!! Det är inte sant!!!" sa Gabe ursninnigt till sin syster.
Sabrina blängde på honom. "Haha! Visst! Gabe, jag ser och hör det på dig! Du är ju galen i henne! Jag kan inte fatta det! En Gryffindorare! Eller det är ju ännu värre! En Weasley! En blodsförrädare! Varför!?" Sabrina la huvudet i händerna och suckade.
"Men jag är ju inte kär i Rose!" sa Gabe hjälplöst.
Sabrina tittade på honom. "Ha! Jo! Du kallade henne ROSE, inte Weasley!!! Det är ett tecken på det... Gabe, jag vet sånt här... Du är helt såld på henne!" Sabrina la en stöttande hand på Gabes axel. "Jag lider med dig..."
Gabe puttade undan hennes arm och reste sig hastigt upp. "Sluta! Jag är inte kär i henne!!!" sa han argt och sprang iväg.
Innan han hann lämna rummet hörde han Sabrina säga: "Jo! Annars skulle du inte ta så illa upp!"
Gabe var trött på att lyssna på hans systers påstående. Han är väl knappast kär i Rose Weasley! Eller...?
Nu när han tänkte på henne började det pirra i magen. Hennes röda år... Det glänste alltid så vackert när ljuset fångade upp det. Hennes allvarliga blick när hon lyssnar på läraren, hon såg alltid lika fascinerad ut av varje ord läraren sa. Och...
Nej! Fan!!! Jävla förbannade, satans skit!!! Han var ju kär i henne!!! Jävligt kär till och med...
Gabe satte händerna för pannan. Varför!?
Helt plötsligt kom Scorpius in.
"Tja, Gabe! Vad står på?"
Gabe tittade upp på Scorpius. "Hej, Scorpan..." sa Gabe tyst. "Öhum... Jag har bara råkat upptäcka en hemsk sak..."
Scorpius ansikte blev lite bekymrat. "Jaha... Vadå för nåt? Vi r polare! Du kan berätta allt för mig!"
"Nej för fan!" sa Gabe och gjorde ett plågat ljud ifrån sig.
Scorpius skakade på huvudet och satte sig jämte Gabe.
"Nu berättar du! Eller ska jag behöva använda crucio?" sa Scorpius och tog fram trollstaven.
"Men..." Scorpius höjde staven och Gabe suckade. "Okej!"
"Bra!" sa Scorpius och log nöjt. "Varsågod och börja!"
Gabe suckade och sjönk ner på sängen han satt på. "Du kommer inte förstå... Det är så hemskt!!!"
Nu var det Scorpius som suckade. "Om det är så hemskt... Ja... Om det är så hemskt som du säger så kan jag... Jag är då beredd på att också berätta en hemsk hemlighet i så fall... Men då får du inte berätta för nån, okej?"
Gabe tittade Scorpius i ögonen. Scorpius var faktiskt en snäll kompis, det måste han medge och med den blicken kunde han inte säga nej. "Visst! Jag ska berätta och ska inte heller berätta för nån om din hemlighet..."
Scorpius log. "Bra! då kör vi på det!" han räckte fram handen och Gabe tog emot den. De gjorde deras hemliga handslag och Gabe tog ett djupt andetag.

Jahopp! Så nu är brosan kär i en blodsförrädare... Vad roligt! Eller? Nja... Tror inte det... Tänkte Sabrina för sig själv och suckade.
Hon reste sig upp ur stolen och började gå. Hon var tvungen att ta sig till sjukflygeln.
Den planen hon hade haft hade gått lite fel. Hennes plan var ursprungligen så att få sin hämnd på Scorpius skulle hon göra honom avundsjuk och så, så då behövde hon bli ihop med Potter då. För att få Potters förtroende måste hon vara lite snäll mot honom. Hon hade tänkt att om James blev sjuk skulle han då till sjukflygeln och om hon av en "slump" skulle "råka" vara där då så skulle hon kunna ta hand om honom och då skulle han nog börja gilla henne och bjuda henne på dansen.
Tyvärr gick det inte så hon tänkt... Men hon kan ändå försöka få planen i verket, fast på ett annat sätt!
Om hans syster nu är sjuk kommer Potter säkert vara där och om Sabrina "råkar" vara där av en "slump" nu så skulle hon ju kunna börja småptrata med Potter och hjälpa till och så. Det funkar nog!
Med stora steg gick hon uppför trapporna. När hon var framme öppnade hon dörrarna till sjukflygeln. Där inne stod han! Potter! Men... Det gjorde ju Weasley också!!!

Hoppas ni gillar detta kapitlet Kommentera gärna! ♥