Rollspelare & Wolfy prs

Han pussade hennes huvud och öppnade sedan bildörren åt henne.
"Jag älskar dig." mumlade han lågt och drog handen över ansiktet. Jason kände sig otroligt utmattad och trött efter allt som hade hänt.

"Jag älskar dig också." Det gjorde hon verkligen, undrade hur han ens orkat med henne den senaste tiden då hon själv var bra medveten om hur besvärlig hon varit. Vilket var just en orsak till varför hon tyckte det skulle vara bra med en paus, att han fick lite andrum och kunde fundera på om han verkligen ville vara med henne.

Jason satte sig bakom ratten och började köra mot behandlingshemmet. Han tackade tyst att hon insett att hon faktiskt behövde hjälp, avskydde att se henne förstöra sig själv. Han sneglade mot henne och log för sig själv.

Leah kände hur illamåendet växte ju närmare behandlingshemmet de kom. Hon tvingade sig dock att tänka på annat eftersom det annars skulle resultera i att hon spydde och det var det sista som behövdes just nu.

Jason tog hennes hand då hon verkade illa till mods. Han kysste mjukt hennes handrygg och höll hennes hand mot sina läppar, ville inte släppa henne egentligen.

Hon klev ur bilen då de var framme trots att hon kände sig långt ifrån redo, men hon skulle aldrig komma ut om hon satt kvar och försökte samla tillräckligt med mod åt sig. Hon kikade mot det stora huset och fick kalla kårar bara av tanken att spendera tid där.

Jason klev ut och tog hennes väska. Han tog hennes hand med sin lediga hand och kollade på henne.
"Är du redo?" frågade han och kollade på henne med en orolig blick.

Leah såg på honom och tvingade sig att nicka, ville inte alls dit men det kunde inte hjälpas. Hon vände sig om för att se sig om, förväntade sig inte att få komma ut på en bra tid, innan hon snurrade runt igen för att gå mot ingången.

Jason gick med henne och suckade lågt, visste inte varför han kände sig så ledsen över att hon skulle få hjälp. Han tog hennes hand och svalde hårt.
"Jag älskar dig."

Leah vände blicken till Jason och nickade lite, inte ens de tre orden fick henne att känna sig mindre nervös eller ledsen. Hon fick en dålig magkänsla så fort hon satt foten in och det tog emot att fortsätta gå längre in.