In the dark PRS Vidomina & Medi

"Då har ingen informerat mig om denna sak. Vi var överens om 100 guldmynt. Du fick vad vi var överens om och sen var det över. Men jag ska se vad mina rådgivare säger."
Prins Erik kom fram och tog henne åt sidan.
"Vi ska ner och prata med Ivan. Adela ville att jag skulle hämta er."

"Påstår du att jag ljuger..?!", frustade han. Han lugnade sig dock då ännu en kunglighet närmade sig. Irriterat såg Sir Giuseppe de Vittorio från prins Eric till prästinnan igen. "Bäst för dig att du gör det!" Han svalde och satte irriterat ifrån sig glaset på bordet bredvid honom. Utan att ursäkta sig lämnade han Alice och Eric.
Strax därpå visade sig Rion hos de. "Alice. Är du okej? Jag såg Giuseppe.. Han verkar upprörd?"

Hon såg på honom och tog sedan Rions hand.
"Åh han sa att jag är skyldig honom mer pengar. Jag sa att vi var överens om 100 guldmynt. Nu säger han att han skulle ha mer." Hon suckade.
"Jag hade inget minne om det så..." Hon såg mot honom.

"Låt det vara. Efter några glas glömmer han händelsen är jag säker på." Rion sneglade på Sir Giuseppe de Vittorio och såg sedan på Alice och prins Eric. "I fängelsehålan? Är Adela själv med Ivan och de andra vampyrerna?" Han kom på sig att så var det säkert inte. Där kryllade det av vakter. "Leo? Var är han? Han kanske också skulle vilja vara med.", funderade Rion, men gjorde inget försök att hitta honom. "Kom, vi går ner till de. Adela kanske ville något." Rion erbjöd Alice sin arm och gick med henne från salongen.

Eric nickade.
"Hon är själv förutom några vakter." han höll upp dörren för dem och Alice kom ner.
"Adela du sökte mig." Hon vred lite på huvudet och suckade,
"Vi har en fest och kan inte vara här."

Adela pratade lågt med Ivan som verkade ha piggnat till. Ivan flinade brett när han synade Alice bakom Adela. "Alice! Har du tagit festen ner hit till mig? Men så trevligt..!" Adela sparkade till honom så att kved till. "Tala inte till henne sådär!", sa hon irriterat och vände sig om till Alice. "Vi måste komma till botten med det här. Tänk om det är fler vampyrer som attackerar dig? Han kanske har fler med sig?" Adela såg på Alice till Rion och sedan Alice igen.
"Hon kan ha rätt, Alice. Det kanske inte är säkert.", tillade Rion.

Hon såg på Rion och sedan på Adela.
"Så vad är det ni säger? Att jag ska söka skydd i kyrkan eller värre. Hos Sir Giuseppe de Vittorio? Hon fnös till
"Han är så arg av sig." Hon skakde på huvudet.

Ivan kvävde ett skratt. Vilket gjorde Adela irriterad. Hon vände sig om. "Vad är det, ditt kräk? Var fick du luft ifrån?" Hon fnös.
Ivan skrattade igen. "Rion, Rion, Rion.. Har du inte lärt dig någonting? Och Leo? Vad har hänt med er? En kan tro att ni inte är mina skapelser." Han flinade brett. Adela suckade och vände sig tillbaka till Alice. Han verkade ju inte hålla sig till ämnet.
Men Rion var nyfiken och såg mot Ivan. Deras blickar möttes och de tittade under tystnad på varandra i några sekunder.
"Vad talar du om, Ivan?"
"Vet du inte det, Rion? Kommer du inte ihåg? Våra äventyr? Våra erövringar? Du är inte lik dig.", sa han och Rion rynkade pannan. "Du känner inte mig. Varken mig eller Leo."
"Åh, men jag gör det.", insisterade Ivan och rörde på händerna i greppet från stålet.
"Du och Leo har blivit svaga. Och er svaghet har fått era instinkter att suddats ut, ni har bara ögon för.." Han sneglade på Alice och sedan på Rion igen och flinade. "Jag vet inte vilket spel du spelar, Ivan, men mig lurar du inte så lätt. Vet du något, så säg det."

Hon såg på Ivan och hon såg mot Adela.
"Adela kan du få honom att hålla tyst?" Hon vände sig om och Prins Eric lade armen om henne.
"Jag tar upp henne. Han bara kastar smuts på henne." Sa han mot Adela.

"Ers höghet, vänta. Jag vet något som du vill veta." Ivan såg efter Alice. Adela fnös. "Lyssna inte på honom, ers höghet. Det är en fälla." Rion tog ett menande steg närmare Ivans håll. "Vi säger såhär: Om du lämnar Rion hos mig, medan ni fortsätter med festligheterna ovan jorden, så ska jag berätta för honom min lilla hemlighet. När jag är färdig med honom får du honom tillbaka." Ivan såg mystiskt från Rion till Alice.
Rion var inte säker på att det var en bra idé. Men om det skulle hjälpa Alice, och skydda henne, så ville han gå med på Ivans förslag. "Jag kan stanna, Alice.", sa han och såg beslutsamt på henne.