Skriva av sig-tråden

ok, märkte att största delen gick om när jag fick i mig lite jullimpa...

Vad bra. Du kan skriva med mig om du vill det, men vi kan prata om annat också om du vill.

ja... typ... något...

Valmo : skrik i en kudde.

Vilken perfekt tråd för mig just nu. För stöd är något jag behöver.

Just nu är jag på skidläger med min slalomklubb. "Åh, vad roligt", tänker ni. Visst, jag älskar och lever för skidåkningen, men det är inte alltid så lätt.
När vi skulle köra bana idag hade vi tidtagning. Tidtagningen var lite, tja, speciell - åkte man över 50 sekunder fick man inte en tid. Exakt det hände mig.
Jag vet inte om någon här förstår hur jävla provocerande det är när alla småkillar som är ett år yngre än sig själv diskuterar sina tider, eller när de som gör ett kanon-åk och är allmänt duktiga säger hur dåligt deras åk var.
På eftermiddagen grät jag varje gång i stolsliften. Allt kändes hopplöst, jag kände mig allmänt förjävlig och jag förbannade mig själv för att jag var så fruktansvärt dålig. Att sedan få det konstaterat på film hjälpte inte direkt.
Jag har pratat med min storasyster, som fått mig att känna mig bättre. Men jag är fortfarande inte helt okej.

Finns det någon mugglis därute som vet hur det känns, som varit med om detsamma, eller som bara kan visa allmän empati - tveka inte att skriva. Det skulle förgylla min skitdag.

// Er (för en gångs skull) ledsna Roxy

Roxy - Det är alltid hemskt jobbigt att misslyckas med någonting man älskar. Jag simtävlade förr och var ett tag riktigt, riktigt bra på det. Sedan vet jag inte riktigt vad som hände, men jag blev sämre och de som var mycket yngre stod och skröt om att de var så bra medan jag själv kände mig som skit.
Tyvärr fick det mig att sluta med simningen, något jag verkligen älskade att göra. Jag borde egentligen ha tränat mer och hårdare, men det var svårt att tänka så då. Jag ångrar det.

Hoppas att det här inte tar bort din kärlek till skidåkningen. Låt det inte knäcka dig! Alla kan ha dåliga dagar.

Yvja: Tråkigt med simningen Jag hoppas verkligen att det här inte går så långt. Och som det ser ut nu, ska det behövas mer för att få mig att sluta. Tack

Roxy: Jag sitter i exakt samma situation just nu, men det ar gått så långt så jag har bestämt mig för att ge upp, dock så handlar detta om ridning och inte skidåkning. Men det är nästan ändå samma situation, men ge inte upp .. kämpa vidare.
Träning ger färdighet!

---

<---- <3 Josh, Will U Marry Me? <3

Så jobbigt! När det gäller ridning är det ju så mycket man ger upp också utöver en sport. Jag har inte ridit regelbundet på flera år nu, men det bästa med just ridning är ju att man alltid kan återuppta det. Visst kommer man vara lite otränad i musklerna, men det mesta sitter i ryggmärgen! =)