Skriva av sig-tråden

Nu kommer jag låta som Sveriges största tönt, men jag får ta den risken.

Min lärare ska sluta. I två år har han alltid funnits där, hjälp oss, tagit flera timmar på sig åt att få våran otroligt sega klass att förstå. Han har tagit dom flesta från IG nivå till VG nivå. Och dessutom har han fått en sån otroligt bra kontakt med klassen. Han har verkligen tagit sig tid att lära känna oss.
Är han berättade idag att han ska byta jobb (vår skola ska bli en mellanstadieskola, det är därför han byter) så bröt hela klassen ihop. Vi grät, grät och grät. Vi fick sluta vid 11, men ingen gick förrän vid 12. Vi kramades, grät och tyckte synd om varandra. Självklart var vår lärare där och grät med oss
Det känns så hemskt att han ska sluta. Han är den som höjt oss i betyg. Han är den som får oss att förstå. Jag kommer ute klara skolan utan honom.
Det här har tagit sjukt hårt på mig. Jag har en klump i magen och jag kan inte sluta gråta. Det är så jobbigt </3

Sitter och skakar... Känner mig alldeles otillräcklig och vet inte vart jag ska ta vägen.

Någon som har lust att ta det över ugglepost? Vill inte skriva ut inför alla då det inte riktigt handlar om mig

Finns om du vill skriva.

Erik + HEAT är en awesome kombination Upptäckte dock inte Idol förrän den säsongen då min dåvarande pojkvän (!) tvingade mig att titta på hela grejen. Säsongen därpå föll jag pladask för Jay ♥

Finns här, så skicka bara ugglor^^

du kan berätta för mig om du vill, finns ♥

cannedcorn: Det låter verkligen jobbigt, våran NO lärare ska ta ledigt den kommande terminen p.g.a graviditet och det känns inte bra eftersom vi har haft henne sedan sexan och vikarien känner oss inte och kommer säkert sänka oss för att han/hon är osäker på oss och inte vill sätta ett för högt betyg.
Sedan förstår jag det jobbiga med relationen. Att nibkommer sakna honom så mycket men ni får försöka göra ert bästa, om man ser det från den ljusa sidan så är det ju bara en termin kvar ♥

Jag allmänt hatar mig själv dagar som den här.

Det var inga bekymmer till en början men så snart jag kom utanför hemmet och hoppade av bussen vid göteborg city så var humöret så jävla illa. Jag bet ihop, log mot alla men var så DJÄVULSKT irriterad inombords och jag HATAR när det händer. Det hade varit en tyst bussfärd förutom två brudar som satt bredvid respektive bakom mig - båda pratade i telefon och ena svarade gång på gång på gång på gång "aahh, aaahh, aaah, aaahh.... .... aaaaah, okej.. aaaah, aaaah" (MITT TÅLAMOD KLARAR INTE AV DEN SORTENS LJUD NÄR DÅLIGA DAGEN ATTACKERAR MIG!!) medan den andra hade värdens mest pipiga röst och gnällde fram alla sina ord.

Nåja. Jag kom ju av bussen och skuttade in i Nordstan i jakt på att nya träningskläder samt finna lite partykläder. ...det slutade med att jag ville köpa upp varenda pryl i sportbutikerna och HATADE mig själv i H&M, Monki osv-butikerna pga mina lårmuskler, min fula näsa, mina fula kinder, mina fula ögon, min hemskt fula rygg- och rumpa... Försök vara goa, positiva Vickan i fyra timmar medan negativa irritationsämnen sipprar runt i kroppen och triggar ilskan och ångesten. GAAAH! Jag BARA HATAR NÄR JAG FÅR DEN HÄR SORTENS DAGAR. Jag VET att jag inte är nöjd med hur jag ser ut men jag KAN LEVA MED DET och MÅ BRA ÄNDÅ! ...skitdagar som den här borde gå och dö. Imorgon vill jag vakna och känna energin igen.

Var även på gymmet. Helt slut innan jag gick dit men jag hoppades på att det skulle bli bra när kroppen väl kom igång - så blev inte fallet. Efter 40min spinning drog jag till polen i hopp om att orka simma några längder med bara armkraft för att få använda dem men kroppen ville bara inte. Den dog i bubbelpoolen (som jag vanligtvis sitter i 2-7minuter eftersom värmen gör mig illamående och får mig att vilja hoppa ner i den kalla simbassängen... så var inte fallet idag). GAAAAAAH

...ja. och det här är inte ens en pms-dag eller dagen-före-pmsdagen. FANFANFANFANFAAAAAAN!
______________________________________
..."Var nöjd med allt som livet ger :''D" Eh, nu skall jag bli positiv igen och ignorera speglarna till det att den positiva energin orkar väga över negativa helvetestankar.

^
Hugs fixes everything? *kram*

Jag vet helt vad du känner. Jag känner det då och då själv, och jag tror inte någon av oss är ensamma om det. Men klart att det suger.

--------

Så kan jag själv passa på att skriva av mig medan jag ändå håller på...

Vaknade idag alldeles för sent och utan ork till att göra någonting. Har suttit och tråkat framför datorn hela dagen och hoppats att någon kompis skulle ta kontakt med mig. Men så har inte hänt för alla mina vänner har liv till skillnad från mig. Jag hatar att sitta fast i skit-Sverige. Jag vill åka bort. Försvinna. Rymma för en tid. Kanske för alltid. Jag vill tillbaka till mitt älskade Tokyo där varje dag var ett äventyr ♥♥♥

Inte nog med det så har jag inte haft tid att träna på ett tag så jag känner mig tjock igen. Försökte gå på gymmet igår men när jag gick upp till maskinerna efter att ha gjort min standarduppvärmning på 15 minuter spinning så började huvudet snurra och jag fick svimningskänsla så det var bara att ge upp och jag kände mig så usel efter det. Dessutom lyckades jag fånga bussen hem i rusningstrafik och j**** f****** Sverige kan inte hantera en full buss. Jag hade varit och handlat och hämtat två paket på vägen till bussen. Dessutom hade jag träningsväskan. Jag bar på massor av grejer, men har folk vett att flytta på sig för det? Kanske t o m gå av bussen och låta folk gå av innan de går på igen? Nej, svenskar har inte lärt sig något sådant. De bara flyttar på sig en millimter, kanske trycker upp sig mot närmsta säte för att ge så mycket väg som möjligt. Gah, jag blir så trött på att en stad som Lund inte kan hantera att här bor, vad, 100 000 männsikor?, när Tokyo utan problem klarar av 26 miljoner! GAaaaaah! >.<

Dessutom har jag inte fått tillbaka resultaten på tre av mina tentor ännu. Jag har en uppsats att skriva under jullovet som jag inte börjat på ännu och den spökar för mig. Jag vet inte hur jag ska börja. Men jag vill göra den före jul, för efter jul måste jag plugga till whatever omtentor jag har.

Jag har en väldigt dålig dag idag och allt handlar antagligen om att jag once again sätter för höga krav på mig själv. Har försökt tillbringa de senaste två dagarna på att skriva på det som ska bli min bok, men allt jag får ur mig låter barnsligt, fånigt, dramatiskt och allmänt fult. Jag hatar svenska språket för dess otillräcklighet.

Är lite avundsjuk ändå. Jag har aldrig haft en lärare som gjort så stort intryck på sina elever!