Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Niel snarkade till lite.

Mona försjönk ner i sömn igen och sköterskan tog fram en bägare fylld med samma vätska som i sprutan. Hon fäste en slang till bägaren och satte fast den andra i Monas arm innan hon försvann igen. Mona sov tyngre och tyngre.

Niel vaknade tillslut.

Mona sov fortfarande, tungt då sömnmedlet var inkopplat till henne ännu. Kvinnan satt vid hennes sida och kollade såret. "Så du är vaken?" mumlade hon till Niel.

Niel såg förvånat på kvinnan en stund men samlade sig sedan och nickade.

Kvinnan tog fram en salva och smörjde den över Mona samtidigt som hon mumlade på några konstiga ord. "Jag håller henne sovande...Hon får inte vakna".

Niel såg frågande på kvinnan. "Varför?"

Kvinnan fick ett galet leende. "Hon är oren, särling, djävulens barn, hon ska inte få vakna".

Niel drog efter andan. "Va?!?! Nej!! Sluta, vad i HELVETE?? Hon ska vakna igen, Mona vakna!!"

Mona svarade inte utan sov bara vidare, tungt och drömlöst. Kvinnan skrattade lätt. "Hon vaknar inte, inte på ett bra tag om man drar bort slangen, och med slangen vaknar hon aldrig".