Life - Lupple & Medi PRS

"Jag kan fixa allt." hon log mot honom.'
"Jag har lite saker som kan få henne att komma."

Gabriel flinade lite. " Jag kan också. " Sa han med ett snett leende. Än så länge var Rose på bra humör.

Hon log mot honom och nickade svagt.
"Det låter som vi har en plan." Hon såg upp och log.
"Rose mår du bra?"

Gabriel nickade leendes och såg sig omkring. Det kändes som det kliade på hela kroppen. Han hade god lust att skifta men samlade sig och tog Olivias hand och pussade den lätt. Rose som verkade ha fått en kompis gav Olivia en tumme upp innan hon sprang iväg, det verkade vara en jagalek.

Hon såg mot Gabriel och log stort.
"Så hur är hoon när hon är trött? Envis?" Hon log mjukt och skrattade sedan-
"Inte lika söt som vanligt?"

Gabriel nickade sakta. "Mer tjurig, ingenting riktigt fungerar- allt är fel liksom. Allt från kläder till ja vad som helst, mörkret. Det blir lite kortslutning skulle man kunna säga. "Viskade han. Såg att Rose blev tagen och hon blev lite sur. Det liksom syntes. "Jag tror vi ska åka hem nu. "Sa han till Olivia och reste sig upp och gick fram och sa några väl valda ord till henne och hon vred sig ilsket men följde med upp i hans famn och han bar ut henne från lekrummet.

Hon log och smekte Rose över kinden.
"Så du är så duktigt." Viskade hon och log.
""Vill du äta hos mig kanske?"

"Vill inte äta. " Sa Rose argt och vände bort blicken. "Inte hungrig. " Fortsatte hon och började att gråta. Gabriel höll om henne och sjöng tyst för henne medan han gick mot bilen. Hon blev lite lugnare.

Hon log och nickade.
"Okej. Det är okejl." Hon log gick mot bilen och öppnade den och såg mot Gabreil.
"Ska Gabriel sitta vid din sida?"

"Nej. "Mumlade hon argt men Gabriel pussade henne på pannan. " Jag kommer göra det ändå. "Viskade han lugnande och satte in henne i bilbarnstolen och hon fnissade tyst. "Tassis. "Viskade hon och tog vargen i sina händer och Gabriel bältade henne och satte sig sedan bredvid henne och bältade sig själv.