De utvalda

"Jag vet" sa Ethan. "Men du behöver det". Han föll tillbaka ner i sängen. Det var ganska skönt att ligga där bara. Men det dröjde inte länge förrän han hörde Simon gnälla. Han satte sig upp och såg emot honom.

(Simon var väl hos Ann? XD)

Eletha slöt ögonen, hon sov snart i hans famn lugnad och viss om att hon måste sova. Utanför föll regnet lätt och det gjorde henne sömnig.

(Juste xD Hade glömt, sorry!)

Ethan gungade henne lätt och blundade han med. Det var ganska härligt att sitta där med henne. Att bara få ta det lugnt.

(Lugnt det xD)

Eletha for in och ut ur sömnen, men hon vilade och njöt i hans famn. Det var skönt att vara själv, att bara bry sig om varandra.

Ethan somnade till då och då, men varje gång Eletha vaknade till gjorde han det med. Han satt fortfarande upp med henne i famnen. Det kändes som en evighet sedan de var ensamma, sedan de inte hade Simon. Men det var bara några månader.

Slutligen vaknade Eletha till åter, ordentligt denna gång. "Ska vi äta något?" sa hon lågt till Ethan, inte för att hon var hungrig, man han kanske var?

Ethan sov halvt så Eletha tilltalade honom. Han öppnade sina ögon och nickade sömnigt. "Visst". Han hade inte ätit något den dagen, bara gett gröt till Simon.

"Jag kan fixa." sa hon och kysste hans panna och klev upp ur sängen, något borde hon ju få göra.

Ethan sa inte emot. Det kunde hon faktiskt få göra, det var inte så ansträngande. Han sjönk ner i sängen igen och blundade.

Eletha fixade i köket, stekte bacon och ägg och hällde upp mjölk till dem och Tristan och kom sedan med tallrikarna till Ethan.