[HP] Lumos :3 & Cawith

Chase snörpte på munnen.
"Tror du att han kommer berätta?", frågade han.
Han drog naglarna längs träbordet, men inget ljud uppstod. Han lutade sig bakåt mot stolen, och trummade med foten mot golvet.

"Jag vet inte", svarade hon ärligt. "Han har alltid varit svartsjuk, och han kanske vill hämnas", menade hon och log sorgset. "Jag sa inte att det var du, så oroa dig inte", la hon sedan till.

Chase ryckte på axlarna.
"Jag är inte orolig, men tror du inte att han kommer förstå det om han ser oss tillsammans i framtiden? Även om det bara skulle vara som vänner?"

"Jag vill inte vara vänner, Chase", suckade hon. Hon ville vara mer än vänner, men han kanske inte ville det.

"Inte jag heller. Jag vill mer", mumlade Chase med en kort suck. "Varför ska det vara så svårt?"

"Jag vet inte", suckade hon. "Jag är ju körd oavsett vad som händer", suckade hon och drog en hand genom hennes hår.

Chase log osäkert.
"Jag borde gå nu.. Vi ses nästa vecka.", sade han medan han reste sig.

"Vänta", mumlade Allison och kollade upp. "Ska du göra något speciellt ikväll?", undrade hon och log blygt.

"Nja..", började han. "Pappa jobbar, och mamma och syrran åkte över till en släkting i Doncaster." Förklarade han samtidigt som han rättade till sin vinterjacka.

"Vill du kanske göra något? Om du vill alltså", hasplade hon ur sig och kände hur hennes kinder hettade till. Han gjorde henne svag, och dessa månader hade hon nog rodnat mer än vad hon hade gjort under hela hennes liv.