The one that got away

Andrew drog undan tröjan och log svagt mot Saphira. "Tack" sa han och tog trasan och doppade den i vatten och försökte torka bort blodet. Näsan var lite sne, kanske bruten och hela hans kropp gjorde ont.

"Jag gör." sa Saphira och tvättade honom försiktigt, vattnet färgades sakta lätt rött.
Hon såg på hans näsa.
"Är du säker att inte en doktor ska titta på det?" sa hon med oro och såg menande på resten av kroppen som var täkt med kläder.

Andrew skakade på huvudet. "Nej, ingen doktor.." sa han. Han gillade inte att gå till till läkarna, han hade aldrig gjort det, han hade ingen fobi men gillade inte det.
Han tog tag i sin näsa. "Jag kanske kan göra något" mumlade han och spände käkarna och rättade sedan till sin näsa med ett knack och hans ögon spärrades upp av smärtan innan han sjönk ihop. "Så... mumlade han och slöt ögonen igen och andades tungt.

Saphira blev kritvit i ansiktet, dels av ljudet, att han gjorde det och blodet som åter började forsa. Hon gillade inte blod, som så mycket annat som lagt på sin lista av saker som hon inte klarade av. Men hon stålsatte sig, mest för hon visste att hon inte haft problem med det förr.
Hon börjar åter torka honom.
"Du är inte klok." sa hon och skakade på huvudet.

Andrew log svagt. "Jag vet, jag är galen" sa han lugnt och lät henne torka allt blod. Snart började flödet sina och allt kändes bättre även om han än kände sig eländig.
"Tack för hjälpen" mumlade han och kände försiktigt i sitt ansikte.

Saphira nickade bara och började plocka reda på allt. Hon knöt upp hans skor och la hans fötter på en pall innan hon la en filt om honom och stoppade om honom där han satt i soffan.
"Vill du ha något?" frågar hon mjuk.

Andrew var på väg att ta av sig skorna då hon gjorde det åt honom. Han studerade henne och log innan han nickade. Gärna lite vatten att dricka...Och sällskap vore trevligt det med" log han och gjorde plats bredvid sig i soffan så hon kunde sitta.

Saphira gick till köket och passade på att ta reda på matvarorna innan hon återvände med två glas vatten och gav honom det ena. Hon satte sig försiktigt vid honom, för att inte skada honom.
Saphira hade klarat sig så gott som helskinnad, ett rivsår på kinden, en sönderriven tröja och ett ömmande och blånupet bröst. Det var inte så farligt enligt henne, men det var tråkigt på tröjan.

Andrew väntade på henne och satte på tv:en med dosan och började slötitta innan hon kom tillbaka. Han log och tog emot glaset och tog några djupa klunkar innan han försiktigt la en arm om henne. "Hur är det?" mumlade han och riktade blicken mot henne med.

Saphiras kropp stelnade till och slappnade av, det gick snabbt men det var en efterverkning utav det han gjort mot henne.
Hon lutade huvudet lätt mot hans axel och ryckte på axlarna.
"Bra gissar jag väl." sa hon då hon egentligen inte visste.