The Mugglis Game - starts with 24, ends with one

Superbra!

Kapitel 4
Will Herondale --- ''Vad ska jag göra?'' Hade varit Wills tanke när gonggongen ljöd. Men han hade inte stått och funderat över det särskilt länge. Istället hade han sprungit. Först mot ymnighetshornet, tagit några grejer utan att titta på vad han tog, och sprungit iväg igen. Och nu satt han här med vapen han inte hade en aning hur han skulle använda, han var hungrig och törstig och hade ont i huvudet. Han tittade återigen på de vapen han fått med sig. De sig farliga ut. Will ansträngde sig för att le, trots att han var ensam. Han behövde det. Glädjen i bröstet, som han haft under gårdagen, var borta. Inte en strimma glädje fanns kvar.
Han insåg att han hade drömt sig bort när han hörde ett högt knakande bakom sig.
Elias Cozer --- Elias svor för sig själv. Varför hade han inte kollat vart han satte fötterna. Nu hade pojken från distrikt 10 sett honom. Pojken hoppade upp och glodde på Elias, och kniven han höll i. Då fick Elias syn på de vapen killen hade. ''FAN'' tänkte han. Han kom nu på vad killen hette. Will. Elias höjde kniven och gjorde sig beredd. Wills hand famlade på marken efter att av vapnena och fick tag på en enormt lång kniv. Elias kastade sig över Will och försökte hugga sin kniv i hans hjärta. Han missade, och kniven borrade sig in i Wills axel. Elias kände att Will inte hade en aning om vad han gjorde, eftersom kniven bara viftades runt i luften. Tills han kände den mot sitt ben. Sin arm. Sin mage. Will visste fortfarande inte vad han gjorde, men det gick bättre för honom. Elias såg hur Wills ögon fokuserade på hans hals. Han såg något susa mot honom i ögonvrån, sedan såg han inget mer.

Bill --- Bill satt uppe i ett träd och såg på det hela. Ett kanonskott ekade, och Bill visste ärligt talat inte vem det var som dött. De två pojkarna låg helt stilla, båda två. Det var nästan helt mörkt i arenan nu, Bill förstod att nationalsången skulle spelas om bara några minuter. Han började långsamt klättra ner från trädet och när han stod säkert på marken igen smög han mot de två kropparna. Det blödde ymnigt ur ett sår som pojken från tian hade. Det satt en kniv i hans axel! Bill sprang fram och tog i med alla sina krafter för att dra bort killen som låg överst, Elias Cozer. Bill trodde att han var från distrikt 5 eller 6, men han var inte säker. Han tittade ner på Will, och såg att han andades. Ni visste Bill vem som var död. Han satte Will upp, lutad mot ett träd, och började sköta om hans sår.

Kimmi Sicho --- Kimmi hade hittat en grotta inte långt från fältet där ymnighetshornet fanns. Hon hade inte fått med sig något, och nu frös hon, och hon var hungrig. Hon ryckte till vid ljudet av ett kanonskott. Vem var det nu? Hon visste att nationalsången snart skulle spelas, så hon kröp ut ur grottan. Det var alldeles mörkt, och mörkret var kompakt. Kimmi tyckte att det kändes som om hon var iakttagen. Hon började småjogga mot ymnighetshornet, det var helt tyst så karriaristerna kunde ju inte vara där. Hon andades andfått när hon kom fram, hon hade dålig kondition. Vinden slet och drog i Kimmis hår, och hon frös ännu mer. Som hon hade trott, så var det tomt. Vad konstigt… Hon gick in i ymnighetshornet, och såg att det fanns enormt mycket grejer kvar. Kimmi slet upp en väska från marken, öppnade den och började ta ut innehållet.
''Hrgrgggrr''. Kimmi hörde ett ljud från öppningen. Hon tittade upp, och hon skrek så högt att fåglar flög upp från träden och flydde. Eller flydde de på grund av det som stod där i ymnighetshornets öppning?
------------------------------------------------------

Jättebra!

Bäääst! Och jag är inte död! Wohoo

Jättebra!!

Ahh!! Superspännande!!!

Jättebra

Jättebra ^^

Herregud, jag lever fortfarande!!! Bill, bra gjort, man ska inte strida, man ska sitta uppe i träd!

Super! YAY jag är k te död cx