The Beauty and the Womanizer

Jack var tyst en stund, han gillade henne verkligen, var det kärlek kanske? För han hade blivit så rädd då han hittat henne förut.
"Du" sa han mjukt. Han vände tillbaka hennes huvud och lutade sig över henne försiktigt innan han kysste henne igen.

Senida drog sig undan.
"Sluta, snälla, du gör det bara värre." sa hon med gråten i halsen och vände sig åter från honom. Hon orkade inte att se honom ens.

Jack tog tag i hennes haka och vred återigen tillbaka hennes ansikte. "Jag tänker inte göra det värre, jag tänker stanna med dig" sa han mjukt, han tänkte ge det en chans.

Senida såg på honom, studerade honom ingående.
"Varför? Du behöver inte." hon förstod inte vad han menade och hon orkade verkligen inte tänka.

Jack log och la sig över henne försiktigt. "Jo, jag vill, jag gillar dig" sa han och kysste henne.

Senida tryckte varsamt undan honom såg undrande på honom där han var över henne.
"Hur då? Hur vet du det?" sa hon vaksamt och fortfarande slött då hon förlorat mycket blod.

"För att jag bryr mig om dig, jag vill inte lämna dig, jag älskar dig" sa Jack och såg ner pp henne. Han hade var arm om sidorna på henne och hon var under honom.

"Och det är du säker på?" sa hon vantroget och log svagt hon önskade att det var sant. Hon orkade inte röra på sig, men hon ville inte heller hon ville ha honom där.

Jack nickade även om han bara tänkte prova nu. Han kysste henne lätt och la sig över med hela sin tyngd.

Senida log, detta var skönt, att ha honom över sig och försiktigt besvarade hon kyssen. Det var härligt att ha hela hans tyngd över sig, mest för att hon verkligen visste att han var där då.