Ett annat skäl till dig (privat)

Hon slutade och såg på honom.
"Din idiot hon älskar dig. Jag vet det." Hon såg sedan bort. "Du borde gå till henne och trösta henne. Men om en timme ska du ha henne vid din sida för din morbror ska utse vilken spicell flicka ska få rönkas först. " Hon ler grötigt

Nax höjde på ögonbrynet i en skeptisk blick.
- Visst visst! Muttrade han även om han inte trodde ett dugg på Nina. Hon sluddrade bara en massa skit, hon var ju full!! Hon kunde inte ha rätt....eller?
Med en nonchalant suck reste sig Nax.
- Se på mig Nina, jag är kritvit nu! Tack för att du drack allt ur mig! Mumlade han surt och gick iväg för att leta upp Alice.

Hon fnissade.
"ville bara att ni skulle ha ett glöddhett pasionerat samtal bara" Hon log och sjönk ner på en bänk.

Nax letade ett tag innan han hittade det rätta rummet. Han knackade men gick in utan att ha fått lov ändå.

Hon såg på honom och torkade bort tårarna och hon hade svårt att se. "Nax" Snyfftade hon och darrade. "jag tror.." Hon såg sedan bort. "jag älskar" det sista viskade hon ut och underläppen darrade kraftigt "....dig.."

Nax stelnade av skräck.
- Ursäkta? Sa han tyst. Vad skulle han nu göra? Gå? Stanna kvar? Dö? Flyga? Le?
Hjärtat Nax inte hade dunkade hårt i hans tankar.

Hon såg på honom. "jag älskar dig" Hon satte sig upp. "Du må vara ett retsamt kräck men jag älskar dig. " Hon ser på honom. "Du må ha utlöst min sjukdom av panikstress men jag älskar dig"

Nax tycktes inte kunna ta in den chockerande informationen.
- Vänta va? Älskar...mig...du...sa...hon...blod...Molly...
Så svamlade Nax en rätt lång stund. När han väl kunde tänka (lite bättre i alla fall) såg han bestört på Alice.
- Jag...ääääääääää.....

Hon såg bort. "Jag vill bara vila lite sen kan vi slåss och bråka som förut" Hon sträkte sig efter en näsduk och torkade bort tårarna och snöt sig sedan. "Jag ville vara ärlig och se vad det ledde till"

Nax svor för sig själv i sina tankar, han visste ju att han kände samma sak. Han förmådde sig bara inte att säga det!