LotR (Privat)

Keya himlade med ögonen åt honom, det var inte på så sätt hon menat det, det trodde hon i alla fall. Då han tog om hennes arm ryckte hon bara till lätt av beröringen men inte som förr då hon skulle ha dragit kniv.
"Okej." sa Keya och de gick in i det närliggande rummet.

Banner stängde dörren bakom sig och lade händerna bakom nacken.
"Okej, hur gör vi? Du vet mycket väl att vi behöver den där ringen."

"Vet inte, gissar att den tagit över honom, förtärt honom. Även om ringen inte är så stark som den som Bilbo hade så är den ändå stark." sa hon menande.

"Vi kan inte bara gå och slita av den från honom". Han lutade sig mot dörren och kliade sig tröttsamt i pannan. "Vi måste få tag i den på något sätt men när? Du behöver fortfarande vila armen och få den omskött."

"Jag klarar mig, det reder sig." sa hon avfärdande, hon ville inte att det skulle sinka dem, hennes arm eller hon överhuvud taget. "Kanske när han sover eller något." sa Keya som var ovillig att döda honom.

Han instämde lågt. "Ja, det kanske är bäst."
Helt ärligt så visste han inte alls vad de skulle göra, bara att allt som betydde något var att få tag i den där ringen. Han lade handen på dörrhandtaget och väntade ett tag.

Keya nickade, "Jag vet inte, helst vill jag inte binga hans liv, bara om vi är tvungna." sa hon och väntade på att han skulle öppna dörren så de kunde komma till dvärgen. Hon kände doften av mat och då hon inte ätit var hon hungrig.

Han gick ut till dvärgen igen och suddade ut det något besvärade ansiktsuttrycket. Dvärgen stod vid grytan som hängde över den sprakande elden och Banner slog sig ner i samma fåtölj som gårdagen.

"Luktar gott." sa Keya och satte sig ner i sin fåtölj och vilade den skadade armen på armstödet. Hon hade ont trots allt hon sa och egentligen var det inget konstigt med det.

Banner vände på sig i fåtöljen och stirrade på dvärgen.
"Efter allt som du har gjort för oss borde vi få veta ditt namn."