Narnia

Sam var klar, eller snarare de ville inte ha hennes hjälp mer. Att laga mat hade aldrig varit hennes starka sida, mest för att hon sällan åt, eller hade ätit. Så hon sökte efter Andrew och fann honom sittandes en bit från bålet. "Allt bra?" säger hon och sätter sig bredvid honom.

"Jodå allt är bra med mig. Du själv?" frågar Andrew och ler då Sam sätter sig bredvid honom. Himlen hade börjat mörkna, och doften av mat spred sig på ängen då de grillade maten över elden.

"Visst luktar det himmelskt? Och att få sova under stjärnorna..." ler Sam mjukt och nickar sedan frånvarande och ser upp i himelen, "Jo, det är bra med mig.....Andrew, tror du vi kommer klara det? regera menar jag?" säger hon fundersamt.

Andrew nickar. Det skulle vara trevligt att sova under stjärnorna igen. Det hade han trots allt gjort när han varit på väg till Vita Häxans slott, vilket kändes som en evighet sen. Allt hade förändrats sen dess.
"Såklart vi kommer. Eller åtminstone när vi kommit in i hur man gör saker och ting" säger Andrew.

"Hoppas det." säger Sam tveksamt och biter sig i läppen, hon trodde inte hon skulle kunna det. Vad hade hon att erbjuda? Okej hon var bäst i sin klass i skolan, men hon skulle ju knappast behöva räkna tabellen för att kunna regera bra.

Andrew ler svagt. "Jovisst, det kommer gå bra" säger han, då han försöker övertyga henne om att det faktiskt skulle göra det. Men han var inte sådär säker på det själv. Men de hade åtminstone redan folkets förtroende.

Sam ser på honom men säger inget mer då en faun kommer fram med tallrikar till dem, grillat kött och kokta grönsaker. "Ser underbart gott ut." ler Sam hungrigt och sätter tänderna i köttet.

En faun kommer fram med mat till dem. Grillat kött och kokta grönsaker var det enda på tallriken. Han tackar faunen och börjar äta. Det går faktiskt väldigt snabbt innan han ätit upp köttet och grönsakerna, eftersom han var hungrig och även för att det var gott såklart.

Sam ser ner på tallriken, hon var mer hungrig och hon hade ätit upp, kunde man ta mer då? Oroligt såg hon sig om och en liten deö av Man-Ska-Inte-Äta-För-Man-Blir-Tjock fanns kvar innom henne.

Fru bäver kommer fram till dem och frågar om de vill ha mer. Andrew nickar, och säger att han vill ha lite till om alla andra redan tagit en portion först. För Andrew ville inte verka egoistisk genom att ta mer då andra inte fått mat än. Det skulle kännas så elakt om de fick mindre mat på grund utav just honom.