And what about home? [Rollspel]

"Så, du är ensam i din 'art' så att säga?" Frågar hon honom och försöker tänka efter. Egentligen måste hon låta rätt korkad som frågar det.

"Japp", svarade han. "Eller nej, i princip, det finns fler hybrider som jag skapat, men det går inte längre."
Klaus blev bitter, dubbelgångaren hade blivit vampyr för någon vecka sedan, hans liv var över. Det enda han hade kvar nu var en del av hans familj som hatade honom och sitt försök att få Caroline.

"Har du någon aning om varför det inte går då?" Frågar Janice och bryter plötsligt av sitt finger, med mening. Men hon känner inget och det växer snart ihop och har samma form som innan.

Klaus suckade.
"Lång historia", muttrade han. "Som innehåller doublegängers, Salvatore-bröder och mina syskon samt häxor och varulvar... Men låt oss bara säga att det hela gick upp åt helvete."

"Salvatore?" Upprepar Janice frågande som aldrig hört ordet förut.

"Japp, bröderna Salvatore, båda förälskade i en och samma person som råkar vara länken till mina hybrider", sammanfattade han uttråkat. "Allting är en stor drama-sörja som är helt onödig."

"Låter faktiskt ganska irriterande." Svarar Janice. "Så leder allt tillbaka till samma person eller?" Frågar hon, mest för att få tankarna på annat.

"Japp, faktiskt", sade Klaus och tänkte på den första dubbelgångar-originalen som han förälskat sig i för tusen år sedan som Esther och Mikael sedan dödar och.. komplicerat.. "På ett sätt har du tur som inte kommer ihåg dina mänskliga år."

"Troligtvis." Svarar Janice som redan vet att hon antagligen är lyckligt eftersom hon inte minns dem.

Legolas vandrar djupare in i skogen. Solens första strålar gjorde att hans hår nästan lös. Han suckade och såg sig omkring, den här skogen var inte alls lika vacker som Lorien. Men den bar på hemligheter.