PRS Lupple & Medi

Bella satte sig ner intill Sinom och började ta åt sig mat och hon lade huvudet på sned.
"Så det verkar som det är lugnare." Hon såg på Simon och såg sedan mot Alexander.
"Alexander kan jag få tala med er?" Hon log mjukt och vinkade åt honom.

Alexander vände blicken åt bordet och log svagt innan han gick bort och satte sig ned vilket även Lathan gjorde.
" Ja." Sa han med ett svagt leende och inväntade vad hon skulle tala om.

"Vill du att jag och Simon följer med i morgon till sjukhuset?" Hon såg på honom och log mjukt.
"Ska hon göra rönken som kräver att ta bort alla smycken?" Hon log mjukt och såg på Tristan.

Alexander såg på henne och log svagt.
"Det vore säkrast." Sa han och nickade sedan.
"Min plan är att röntga henne." Sa han lugnt.

"Symbolerna på hennes fötter och händer samt rygg ska kunna hålla henne säker. Så det ska kunna vara säkert att ta av dem för någon timme max." Hon log och lade huvudet på sned.
"Saknar du sådan medicin vi gör?" Hon tog upp ett glas med vatten och drack sakta.
"Jag menar eftersom du är läkare kanske du har använt örter någon gång i livet?"

Alexander nickade sakta.
"Det är en fungerande tidsram." Sa han lugnt och log svagt.
"Jag skulle dock uppskatta om ni kunde om ni har möjlighet att kanske göra nån slags bubbla omkring henne under tiden. Som gör henne omöjlig att transportera därifrån?" Sa Alexander lugnt och Lathan nickade instämmande.
" Vi är alla älskar henne djupt. Och det sista vi vill är att hon ska hamna i händerna på dem där. Det är förfärliga saker vi har fått reda på men vi vet inget säkert eftersom hennes minnen är så hårt låsta och att börja nysta i dem kan vara väldigt farligt." Sa Lathan allvarligt.
Alexander nickade lite och flinade till.
"Jag har varit läkare i många många år. Jag har använt alla möjliga sorters medicin." Flinade han.

"Inga problem. Vi ordnar med den delen ingen fara." Hon såg på honom.
"Vill ni att vi nystar upp dem kanske? Vi är rätt duktiga på sådant." Hon log och tog fram en liten burk med blad i.
"Minns du?"

Willow vaknade till i sängen och lade armen om Dorian.
"Hej." Viskade hon och gav honom en kyss.
"Ska vi gå ner?"

Lathan skakade på huvudet och suckade.
"Vi har också en väldigt kapabel möjlighet att nysta upp dem. Jag vet inte om det skulle göra henne något gott." Sa han ärligt.
Alexander tog burken från henne och studerade bladen och skrattade till.
"Jag minns. Jag har ett väldigt bra minne. Dessa är oerhört bra." Sa han allvarligt.

Dorian hade suttit med ena fönstret lite öppet och lyssnat på deras konversation ryckte till när hon la en arm om honom och blottade tänderna innan han insåg vem det var.
Han samlade sig fort och besvarade kyssen.
"Hej." Sa han leendes.
"Om du vill." Log han.

"Okej det var bara ett förslag." Hon log och såg på honom.
"Vi har en gammal bok om mirakelbarn. VI kan hämta den." Hon log och nickade.
"Superbra om man har huvudvärk och det är att tugga dem och sen svälja dem." Hon log stort.

Hon nickade och såg på honom.
"Jag vill träffa Gustaf igen. Jag tycker det är lite spännande att lära mig det."

Lathan nickade och sträckte sig lite mer nyfiket och ordentligt upp.
" Det vore väldigt bra." Sa han leendes. Ny kunskap var ju det bästa- enligt Lathan.
Alexander skrattade och nickade. "Jag vet. Och kokar man dem i vatten, kan de dra ned febern." Sa han lugnt och snurrade lite på burken.

Dorian flinade lite. "Okej. Då går vi och träffar honom." Log han och la en arm om hennes midja och hjälpte henne upp på fötterna och började gå nedåt mot ytterdörren med henne.