Rollspelare & Wolfy prs

Jason spärrade lätt upp ögonen och skrattade till, tänkte inte ge sig riktigt så han drog sig undan och flinade.
"Vad försöker du göra, din snorunge?" flinade han och smekte henne över ryggen med ett flin.

”Du vet att du vill..” mumlad hon och la huvudet på sned, innan hon fladdrade med ögonfransarna i hopp om att det skulle hjälpa honom att glömma bort hennes sjukdom för en stund. Hon rörde lätt på sina höfter i hans famn, ville ha en enda reaktion från honom för att veta att hon var på rätt spår.

"Leah." sade han och lyfte enkelt upp henne i sin famn. Han la ner henne bredvid sig och skakade på huvudet. "Nej." sade han bara och reste sig upp.

Leah såg på honom en lång stund innan hon satte sig upp igen, kunde inte hjälpa att ta det hela personligt fastän hon visste varför han sa nej. Hon sträckte sig efter sin morgonrock igen innan hon lämnade rummet för att gå ner till köket, fyllde ett stort glas med vatten.

Jason suckade lågt och drog handen över ansiktet, visste inte alls hur han skulle göra saken bättre. Han satt kvar i hennes rum och stirrade på väggen.

Hon satte sig ner på en stol och la benen i kors, tyckte synd om Jason som behövde stå ut med henne och hennes humör. Då hon druckit upp vattnet steg hon upp igen, kastade en snabb blick mot kylskåpet men vände sig snabbt om för att gå in till tvättrummet för att vika ihop sina nytvättade och torra kläder.

Jason gick ner till undervåningen och såg sig omkring efter Leah. Han letade en stund och log när han såg henne i tvättrummet.
"Hur mår du?" frågade han försiktigt, visste att hon tog illa upp när man avvisade.

Leah såg på honom i ögonvrån innan hon återgick till att vika klart sina kläder, det var ingen idé för henne att ljuga eftersom han ändå kände henne tillräckligt bra vid det här laget för att se rakt genom henne. Därför svarade hon ingenting alls: det vore bara onödigt eftersom det förstås bara var helt onödigt från henne att överreagera på det viset.

Jason suckade lågt och skakade lite på huvudet innan han reste sig upp.
"Jag kommer tillbaka ikväll, packa väskorna och sånt tills dess." sade han och gick till hallen.

"Okej." Det skulle inte ta en hel dag för henne att packa sina väskor, men hon skulle ha tid att hitta på annat då hon hade ledig dag från jobbet. Särskilt klokt var det kanske inte för henne att bli lämnad ensam eftersom det inte fanns något som skulle hindra henne från att gå ännu djupare ut i vattnet men hon fick försöka låta bli.