PRS Lupple & Medi

"Min mor hade aldrig fel. Vad glad jag blir att det är bättre. Leta upp mig igen om smärtan återkommer." Hon såg på Dorian med ett varmt leende.

Hon nickade sakta. " Tack Fröken." Log hon och neg för henne. Dorian log mot Halo och gick fram till kokerskan och gav henne en lista på maten.

"Får jag fråga ännu en sak? Hur är grönsakslandet? Om det finns någon det vill säga." Hon såg på Dorian.
"För jag har för mig att ni nämde det?"

Dorian log snett mot Halo och fick anstränga sig för att inte krama om henne. " Åh det växer fint i det. " Log kokerskan glatt.

"Låter underbart! Jag är så sugen på något med riklig smak. Det är kanske svårt. men om man tar tomater så är det en perfekt sälta till mycket." Hon nickade instämmande.

Hon skrattade lågt och nickade. " Jo det är sant. Jag har tänkt att vi ska odla en del lökar och så också. " Log kokerskan.

(Vet hon om vad de är?)

Hon log stort och funderade.
"Lökar, potatis, tomater. Frukter är väldigt bra med." Hon såg nu oroad ut och såg på Dorian.
"Har jag sagt för mycket?" mimade hon, inte säker om saker hade dött ut.

(nej jag tänker att ingen i personalen vet eftersom det är en sån misstänksam tid )

Kvinnan såg på henne med ett mjukt leende. " Du kanske vill hjälpa till att ordna vår odling?" Föreslog hon.

Hon log stort och såg på Dorian. Blicken frågade om hon kunde, om det var rätt för en sådan högrankaf kvinna som hon ute i arbete.
"Jag kan se till och ge er råd om inget annat."

Hon nickade sakta. " Råd är tillräckligt. " Log hon innan hon neg och gick iväg.