PRS Lupple & Medi

Hon lyfte på håret och snörade upp håret lätt innan hon såg in i hans ögon.
"Seså gå nu. jag kommer snart." Hon flinade.

Han flinade roat och kysste henne ömt innan han tog sig ut och in i sitt rum för att förbereda sig själv inför dagen.

Hon gick ut från rummet och gick ner för trappan. Styrde stegen mot matsalen och såg över axeln.

Dorian tvättade av sig i tvättfatet och bytte kläder, ordnade till frisyren med en kam innan han långsamt gick ut ur sitt rum och ned till matsalen.

Väl nere i matsalen såg hon Luci och sken upp. För vid hans sida satt Emma. Sen satt Tristan lite längre bort.
"God morgon. Ni får ursäkta mig. Jag hade en dålig kväll igår."

Armelle gick in i köket och log mjukt. " Det är förståeligt. Ett nytt ställe kan göra sådana saker. " Log hon ömt och satte sig ned på Lucis andra sida. Det var fullt av tjänstefolk runt dem som serverade fram den stora frukosten eftersom det var många gäster. När deras bestyr äntligen var klara drog de sig tillbaka till deras avdelning och Armelle suckade tyst. " Luci, förklara en gång till varför vi inte kan anställa sådana som vi litar på?" Suckade hon ilsket på latin och Dorian skred in med ett roat leende. " Åh kära syster, vi har ett ansvar att anställa alla de som behöver ett jobb. Vilket du mycket väl vet. " Log han på latin och satte sig ned bredvid Halo.

(Köket? De är i matsalen. De får väl inte vara i köket med tanke på det är som 1700 talet igen)

Han log och klappade hennes hand.
"Käraste hustru och älskade vän. För det är svårt i dessa tider? Speciellt efter kriget. Så det är svårare än någonsin." Han såg mot Halo och såg mot Dorian.
"Minns hon?" Han sa det lågt på latin och nickade mot Halo.

(menade matsal)

Dorian log mjukt mot Luci och gav honom en lätt nick. " Vet inte exakt hur mycket, men det lär märkas. " Sa han snabbt och lågt på latin så att inte Halo skulle kunna uppfatta hans ord.

Armelle suckade tyst och såg på Luci. " Jag förstår att det är svårt för många. Men hur ska jag kunna dricka blod när jag inte ens får hämta det själv?" Muttrade hon lågt på grekiska. När hon var hungrig var hon både tjurig och hade lätt för att skifta språk. Dorian log roat och såg mot Halo. " Vad önskas?" Log han ömt mot henne och nickade mot bordet.

Halo knuffade till honom i midjan och såg på honom.
"Inte byta till latin för att din fru inte ska veta vad man pratar om. Du är så omogen." Sa hon på deras språk och såg på honom.
"Inte det du ska ha. Jag vill ha något kallskuret om det är ätbart. Kanske gröt."

Luci kunde hålla sig för skratt och tog hennes händer i sina.
"Älskade vi kan ta en resa till skogen och se på vackra saker sen. Okej?"

Dorian flinade roat och såg på henne. "Jag tror de flesta talade latin för att tjänstefolket inte ska förstå. Du min älskade fru kan ju varenda språk. " Log han ömt på deras språk. " Du får väl provsmaka och se. " Log han och la upp lite kallskuret på hennes tallrik. Och även lite gröt i en skål.

Armelle såg på honom och sken upp lite. " Ja tack gärna. Men bara om Emma följer med. " Viskade hon leendes.