Våga erkänna!

Jättebra!

Oooooh, drama! Älskar Daphsie.... Blaphne?... vad de nu ska kallas xD Älskar dem iaf, och jag visste att de skulle bli ett par! Yay! Nu är bara frågan varför Daphne håller det hemligt?

Och i förra kapitlet! Vad ville Draco erkänna?! Tror jag vet, eller hoppas att det är det jag tror jag vet. Drausten ♥

Ser supermycket fram emot nästa kapitel! Kram!

Wow! Fantastiskt!

Kapitel 44
Idag är det två veckor kvar att träna inför F.U.T.T och ungefär en månad kvar på Hogwarts. Att jag tillbringat större delen av vårterminen gör att jag inte har lika mycket panik som mina vänner har. Daphne, Draco, Blaise och ibland även Crabbe, Goyle sitter nästan varje kväll antingen i uppehållsrummet eller i biblioteket och pluggar. I andras ögon ser det oskyldigt ut men jag vet att Blaise och Daphne gör det för att kunna umgås med varandra. Mina vänners studerande gör att jag får sitta för mig själv. Egentligen så skulle jag kunna plugga med dem men jag känner mig redo att göra proven. Pluggar jag mer så kommer min hjärna snart att explodera. Det kommer ändå sluta med att jag sitter hela helgen innan och går igenom allting igen ändå. Det är skönt att sitta i ett tyst uppehållsrum med den knastrande brasan och en bok som sällskap. Jag antar att det är lika bra att vänja sig vid det här lugnet. Det är så här det kommer vara de närmsta veckorna efter att vi slutat skolan. Vänta, vad är det som låter? Jag tittar upp från boken och spänner mina öron. Jag hör ljudet av höga röster. Inte nog med att de kommer närmare, jag känner även igen dem. Jag antar att jag får ta och vänja mig vid lugn och ro någon annan dag för mycket riktigt så är det mina vänner som kommer in genom dörren. De som skriker är självfallet Daphne och Blaise. Men till skillnad från deras vanliga gnabb så är det här ett riktigt gräl.
- Du är ett svin Zabini! Jag klarar inte ens av att titta på dig just nu! skriker Daphne.
- Och du är en ragata! En dramatisk ragata! fräser Blaise.
Draco, som går bakom dem skyndar förbi dem och sätter sig ner i soffan. Det två som grälar säger inte något mer till varandra utan går bara in i respektive sovsal och slänger igen dörren efter sig. Jag tittar på Draco.
- Vad har hänt?
- Det satte sig en grupp med tjejer ifrån Ravenclaw en bit bort från vårt bord. Blaise kommenterade en utav tjejernas utseende och hur han lätt skulle byta elevhem bara för att kunna titta på henne, vilket fick Daphne att tända till. Vi blev utslängda ur biblioteket på grund utav hennes…starka ordval. Egentligen förstår jag inte varför hon blev så arg, säger Draco och rycker på axlarna.
Han plockar fram sina skolböcker och lägger upp dem på bordet. Blaise har tydligen inte berättat för Draco om hans och Daphnes förhållande. Fast, efter det här bråket så är ju frågan ifall de fortfarande är tillsammans.
- Kan du hjälpa mig? frågar Draco.
Jag nickar och flyttar mig till soffan. Han pekar på ett stycke i boken och för att kunna läsa det är jag tvungen att flytta närmare honom.
- Vad är det du behöver ha hjälp med?
- Hur jag ska skriva det i uppsatsen. Vad är det som är det viktigaste att ha med? frågar han och vrider på huvudet.
När han gör det inser jag hur nära vi sitter. Våra lår nuddar vid varandra och om jag skulle luta mig framåt så skulle våra nästippar nudda vid varandra. Jag fastnar i hans gråa ögon. Det som var så mörka ett tag, är nu ljusare än på länge. Om jag ska vara ärlig så har jag nog aldrig sett dem så här ljusa. Ingen av oss säger någonting utan vi sitter bara där och tittar varandra i ögonen.
- Hm, hur ska jag skriva? frågar Draco.
Jag biter mig i läppen och tittar ner i boken igen. Bokstäverna ser helt plötsligt suddiga ut och jag måste fokusera för att kunna läsa dem. Vilket är svårt eftersom helt plötsligt så är hur nära jag och Draco sitter. Det tar ett par sekunder men jag lyckas till slut säga hur han ska göra.
- Tack.
- Eh, varsågod, säger jag.
Jag sitter kvar en stund i soffan men när jag hör hur dörren till en sovsal öppnas och stängs flyttar jag snabbt tillbaka till fåtöljen. Ett par sekunder senare sätter sig, eller snarare slänger sig, Daphne ner i soffan.
- Vad ler du åt? muttrar hon och ger Draco en sur blick.
Jag tittar på honom och hon har rätt. Han ler brett och ser dessutom lite stolt ut. Frågan är bara varför.
- Inget särskilt. Jag går och tittar till Blaise, säger Draco och börjar plocka ihop sina saker.
Han lämnar oss med ett leende och går in i deras sovsal. Jag vänder mig till Daphne och harklar. När hon tittar på mig höjer jag ett ögonbryn i en frågande gest och lägger armarna i kors.
- På tal om Blaise, säger jag och hon ger ifrån sig ett lågt stön.
- Austen, låt bli, säger hon.
- Låt bli? Daphne, ni kommer in och skriker åt varandra. Det går inte att låta bli. Vad hände?
- Blaise är ett sexistiskt svin, det är vad som hände. Så, kan vi låta det vara? frågar Daphne och vänder sig om så att hon ligger med ryggen mot mig.
Jag himlar med ögonen och återgår till min bok. Jag vet vad som hände. Daphne blev svartsjuk men eftersom hon inte har berättat att hon och Blaise är i ett förhållande så kan hon inte erkänna det. Så istället drar hon till med sexism. Klassiskt Daphne. Alltid lika rädd för att visa känslor. Jag undrar bara hur länge det kommer dröja innan hon knäcker? Jag menar, känner jag Blaise rätt så är inte det här första gången som han kommer starta Daphnes svartsjuka och som henne bästa vän så blir det mig hon kommer till så fort hon inte står ut längre. Jag får helt enkelt vänta ett par dagar till.
_____________________________________________
Hoppas ni gillar! Kommentera gärna!

Skjuuuukt bra!!

SUPER!!

MEGAAWSOMEBRAAA♥ ♥ ♥

Omg!!! Hur bra får man vara??!!

Åh, så bäst! ♥

Haha, Daphne och Blaise är ju för söta, ser fram emot när de erkänner att de har ett förhållande!

Och jag tror jag vet vad Draco log åt Och om jag har rätt så gör det mig väldigt glad

Ser supermycket fram emot nästa kapitel!