The Beauty and the Womanizer

Jack satte sig vid henne. "Jo det här är farligt Senida, vanliga människor gör inte såhär! Du skadar dig själv! Du måste sluta!". Han drog ett djupt andetag för att lugna sig.

"Det är det inte, det är bara bra." mumlade hon fram men vände sig om och gömde ansiktet för honom. Då var hon ingen vanlig människa heller och bara en vän, vad hade hon ens trott?

Jacks ögon glödde till och han vände henne så hon var mot honom och han ruskade om henne. "Lyssna på mig! Det är farligt! Du måste sluta med det eller så dödar det dig!".

"Om det kanske inte går då?" sa hon och mötte hans blick, sen vad gjorde det om hon dog? Varför reagerade han ens så hårt på det?

Jack blev ilsknare och han skakade om henne igen. "Vad snackar du om? Det här är varför du är så blek och kall hela tiden!". Han släppte henne och hans ögon glödde då han plötsligt drog henne intill sig och kysste henne, först hår och ilsket, sedan mjukare.

Senida bara gjorde stora ögon och orkade knappt reagera då han skakade om henne. Men då kyssen kom reagerade hela hennes kropp trotts hon bestämt sig att inte ha honom nära och hon besvarade den.

Jack kysste henne tillslut ömt och den pågick en bra stund innan han kom på sig och drog sig bakåt. "Förlåt" mumlade han och såg bort.

Senida sjönk åter tillbaka ner i kuddarna och suckade.
"Det gör inget." mumlar hon, inget var hans fel bara hennes. Varför hade han ens kysst henne nu?

Jack hörde hennes suck och såg sakta på henne igen. Han hade inte velat såra henne igen bara..."Jag är ledsen...Jag vill inte såra dig...".

Senida nickade och vände åter bort ansiktet från honom. Om han inte ville såra bord han inte göra det, förstod han inte att det blev värre då?