The marauder's map [SV]

JAMES YOU FOOL.

AWESOME, det är det enda jag kan säga. Awesome.

OMG JAMES WHY I HATE YOU SO MUCH!
Bra kapitel som vanligt

Kapitel 25 ~ Inbjudan
Jag väntar veckor.
Jag väntar veckor på att något ska hända.
Att mamma och pappa ska skriva tillbaka, att James ska bjuda ut Lily igen, att han ska sluta fåna runt med andra tjejer, att jullovet ska börja, att jag ska lära mig korrugera eld, att något ska hända.
Istället händer ingenting. Varje dag är lik den föregående. Varje dag går jag och väntar.
Men en dag händer allt.

Jag vaknar på morgonen av att en uggla pickar på glaset.
Trött reser jag mig upp och släpper in ugglan. Mitt ansikte skiner upp när jag ser att det är familjens uggla, Rick.
"Hej gubben", viskar jag. Han hoar glatt till svar.
Jag knyter bort pappret som är knutet runt Ricks ben när han lydigt sträcker fram det mot mig.
Men jag blir inte glad över vad mammas snirkliga handstil.

Kendra!
Du har inte skrivit på hela året, och jag blir faktiskt missnöjd på dig.
Vi kom överens innan året började att du skulle skriva ofta, vem trodde att James skulle vara mer ansvarsfull än du?
Jag vet att jag kanske inte varit en bra mamma, men du vet hur det är med mitt jobb nu.
Och angående det James har skrivit blir jag orolig och missnöjd.
Jag trodde inte sånt om dig, inte efter alla de år ni alla har varit vänner.
Och Kendra, är det mitt fel på något vis, om jag har varit en dålig förebild eller så, ska du veta att jag är misslyckad jag med. Jag har gjort saker jag inte är stolt över, men att förlåta är det bästa.

Men nu till viktigare saker. Den här pojken Te, är det något mellan er?
I vilket fall är Te, Lily och Peter inbjudna till julfirande hos oss. (Såklart också deras familjer.)
Både jag och pappa är lediga, och ingenting kommer få oss att jobba på jul.

Hoppas du har det bra!
/Mamma och Pappa

Min första instinkt är att kräkas över brevet.
Hon har tagit allt fel. Alltifrån Remus till Te. Mig till henne.
Men jag lugnar ned mig och läser brevet en gång till, och försöker att inte ta allt på samma sätt. [i]Omöjligt, konstaterar jag.
Aja, tänker jag, Te och Lily får komma till jul.
Det är bara tre veckor kvar. Tre plågsamma veckor kvar till jul.
Jag knögglar ihop pappret och slänger det. Tessan vaknar.
"Vad håller du på med?", grymtar hon sömndrucket.
"Går upp", säger jag. Sagt och gjort.
Jag sätter på mig min klädnad och lägger mig på sängen med mina läxor.

När jag kommer ned till uppehållsrummet ett tag senare står hälften av alla tjejer samlade runt anslagstavlan.
Lily och jag tränger oss fram och läser.
När Lily är klar hoppar hon jämfota av glädje. Själv känner jag mig mest som om alla känslor runnit ur mig.
"Julbal!", piper Lily lyckligt. Men jag suckar. Alla tävlingsdeltagare måste börja dansen.
Jag måste gå med någon.
"Jag är inte så mycket för dans", säger jag.
"Trist för dig", säger hon och pekar på biten där det står att jag måste inleda dansen, "du måste dansa."
Jag suckar och går ned till frukosten.

Det enda som pratas om på frukosten är klänningar och smink, killar och skor.
Te skrattar när Lily i detalj beskriver sin klänning.
"Vad?", frågar hon sårat. "Tror du inte den är fin?"
"Jo, då", skrattar han. "Ni tjejer är hopplösa."
"Min klänning", börjar jag på ironiskt innan alla bryter ut i skratt igen.
"Sluta mobbas!" Lily puffar till Peter för att få honom att sluta skratta. Peter drabbas av ett till skrattanfall.
"Klänning", frustar han. "Det är mycket lättare för killar, vi bara sätter på oss kostym."
"Det är därför det inte finns nåt som kallas killsnack", säger jag. Te nickar med huvudet från sida till sida.
"Sant, sant", säger han.
"Inget smink, inget hår. Jag vill vara kille", klagar jag.
"Fel", säger Te. "Jag har hår." Jag ler not honom och rufsar hans lockiga kalufs.
"Så ja, gubben", säger jag på ett likadant sätt man pratar med barn, "du har fint hår." Te ler.
"Tack", säger han.
"Men hörni, jag fick en uggla av mamma idag", jag låtsas spy, "och om ni vill komma, är ni välkomna till jul."
"Jul?", utbrister Te.
"Era familjer får såklart också komma", säger jag.
"Ska skicka en uggla genast", säger Lily. Peter är van vid att fira jul hos oss, så han nickar.
"Jag med." Han gör en teaterviskning till Lily. "Som om jag inte kommer åka i år."
"Vänta, bjuder du in mig till jul?", säger Te.
"Japp." Jag nickar. "Har du aldrig varit hos en kompis över jul?"
Te skakar på huvudet.
"Aldrig."
Peter visslar till på ett ajdå-sätt.
"Kommer Remus?", säger han.
"Jag antar det." Vi sitter tysta ett tag.
"Men inte Sirius", säger Peter tillslut.
"Inte Sirius."
Jag har inte insett det förrän nu. Snälla, fina Sirius med de gråa ögonen kommer fira jul ensam.
Det känns konstigt, men egentligen vet jag inte varför jag bryr mig.
Det känns tomt, och jag antar att det kommer att kännas konstigare på jul.
"Till gladare samtalsämne va?", säger Te, som tydligt är den som bryr sig minst.
"Vem vill ni gå med?", frågar jag. Lily slänger en uppgiven, drömmande blick åt James håll.
"Det vet ni", säger hon och vänder sig åt mig. "Du?"
"Du vet", säger jag och tänker på Remus. Efter allt som har hänt kan jag inte neka den bubblade, adrenalinfulla känslan jag får när jag tänker på honom.
"Du?" Lily nickar åt Te.
"Vet inte." Han rycker på axlarna. "Det finns en hel del tjejer här, om man ska tänka så." Lily nickar åt Peter.
"Jag har någon i åtanke", säger han kringgående.
"Peter, du har sagt för mycket redan", säger jag menande. Han kollar upp från sin mat.
"Tio frågor", säger Lily spänt. Jag tänker precis säga: "Lily, ingen här är riktigt tjejig", när Peter rycker på axlarna.
"Sju. Ni får ändå veta förr eller senare." Peter återvänder till sin mat för att visa att han inte alls bryr sig.
"Gryffindor?", frågar Lily, mest som ett konstaterande. Peter lyfter på huvudet igen.
"Nej", säger han.
"Va?", utbrister jag. Te ser allmänt förvirrad ut.
"Har du en crush på en tjej i ett annat elevhem?", säger Lily kritiskt. "Det var inte en fråga!", utbrister hon sen.
"Okej, nästa fråga." Hon tänker lite.
"Är det en tjej?", frågar jag. Peter skrockar.
"Ja", säger han.
"Slytherin?", säger Lily med avsmak.
"Nej."
"Ravenclaw?"
"Nej."
"Hufflepuff." Lily höjer förvånat ena ögonbrynet. "Jaha."
"Lily", säger jag. "Beauxbatons och Dumstrang."
"Hogwarts?"
"Ja."
"Okej, så det är en tjej i Hufflepuff och jag har två gissningar. Jag kan utesluta första, andra, tredje och förmodligen fjärde årskurserna. Jag kan utesluta fjärde årskursen va? Om jag inte kan det är du en liten korkskalle", säger Lily. "Så kanske femte, sjätte och sjunde. Fem tjejer i varje årskurs, femton tjejer, två frågor." Hon suckar. "Ska vi gå på utseende eller årskurs?", frågar hon mig och Te.
"Årskurs."
"Går hon i våran årskurs?"
"Nej", säger Peter och kväver ett skratt.
"Det här är pinsamt", säger Lily. Vi instämmer med nickar.
"Går hon årskursen under oss?", säger Lily uppgivet.
"Ja", säger Peter och ler matt. Lily ler triumferande och slänger en blick mot Hufflepuffbordet.
"Kan jag utesluta blondinen?", frågar hon.
"Ledsen." Peter rycker på axlarna. "Time's up."
_________________________________
Jaha, hoppas det blev lite bättre nu.
Så säg gärna vad ni tycker om det jag skriver, negativa saker gör mig bättre.
Och nu vet jag inte vad jag ska säga mer.

Jag tror att jag hinner med ett till kapitel till påsk, men annars; GLAD PÅSK ALLA UNDERBARA LÄSARE!!!! Ni äger♥

Lycka till med kaninjakten!

Jätte bra!!!
Ja! Glad Påsk!

Bravo! *applåder*, jättebra kapitel!!!♥

Bra!

Förtrollande fanfiction!
Har läst alla kapitel och vill att det ska komma fler underbara kapitel!!!!!
Längtar efter mer!!!

Awesome. Jättebra. Jätte. Jätte. Bra!!!! ♥

KOM MED ETT KAPITEL NUUUUU!!!!! THATS AN ORDER! ♥

Haha, håller absolut med! (Men ingen press nu!)