5 steps on how to make James Potter like you [SV]

Lika bra som vanligt hahahah
Dog lite när Rose kom in i bilden :' )
Nu MÅSTE det bli Ryannah :W :E :O

Men hallå du kan ju inte stanna därr!!! MEEER ♥♥

Meeer!!

MEN VAFAN SÅ KAN DU JU INTE SLUTA.
Skriv mer nu kvinna innan jag åker hem till dig och våldgästar dig och sover under din säng. c:

Hallå! Är du galen, sluta där dumma kvinna?! Go on!

MER, KVINNA. Nej, men jag är seriös. Jag DÖR utan den här berättelsen. (Det där var en underdrift)

hehe sorry för elakt slut! Skyndade mig med nästa del bara för att jag fick lite dåligt samvete hursomhelst, tack på er!

---

19 December

Jag fick aldrig delat ut någon sanning eller konsekvens till Emma, tyvärr. Staven hamnade istället på en tjej vid namn Megan, som tydligen haft sex med tre personer. The more you know, typ... Hursomhelst gick allt väldigt smärtfritt för min del, fram tills att det var Emmas tur att snurra staven och den hamnade på James, det vill säga. Jag antar att Emma var en sådan tjej som var trevlig fram tills att man gjorde något som hon inte tyckte om, för den här Emma var inte den tjej jag trodde jag lärt känna när jag spelat Quidditch.

“Konka”, svarade James sluddrigt. Han hade börjat bli rätt packad.

Emma behövde inte tänka länge. “Strula med Savannah”, sade hon.

Vänta, va? Jag satte andan i halsen och mötte förskräckt James suddiga blick. Han började ställa sig upp för att gå bort till mig, när Ryan plötsligt sköt upp. Han hade inte druckit något på hela kvällen och var antagligen nyktrast i rummet. Allas ögon vändes mot honom och för en kort stund såg det ut som att han inte riktigt visste varför han ställt sig upp, men sedan sade han, “Jag ska bara hämta mer dricka till oss” och skyndade sig ut ur salen.

Emma stirrade efter honom. James hade frusit i sin rörelse men fortsatte nu mot mig och innan jag visste ordet av det hade jag också kommit på fötter. Det svajade lite, och jag insåg att jag nog druckit mer än vad jag insett.

“Vad gör du Savannah? Du kan ju inte bara gå”, utbrast Emma surt.

“Skiter väl jag i. Jag är inte med längre”, sade jag och skyndade efter Ryan. På ostadiga ben började jag springa ner för spiraltrappan och sicksackade förbi alla människor. Jag nådde honom vid slutet av trappan och fattade tag i hans axel. “Ryan!” sade jag andfått.

Han snurrade runt och såg förvånat på mig. “Savannah, gå du upp igen, jag ska bara hämta mer dricka”, upprepade han monotont och började gå igen.

Plötsligt fick jag panik och min överdramatiska sida tog överhanden. Det kändes som att om jag släppte Ryan nu så var han borta för alltid - vilket antagligen bara var spriten som talade - men där och då trodde jag det på fullaste allvar. Så jag såg mig omkring efter något som kunde hjälpa mig och fick syn på en mistel i taket precis intill. Utan att riktigt tänka mig för fattade mitt något berusade jag tag i Ryan och drog med honom under misteln.

“Vad gör du?” sade Ryan lite irriterat och försökte gå sin väg, men han stod som fastfrusen.

“Förtrollad mistel”, förklarade jag och pekade uppåt.

Han tippade huvudet bakåt en aning och fick syn på växten. Sedan såg han ner på mig igen med ögonbrynen höjda. Han stod så nära att våra kroppar nuddade vid varandra och det gjorde det svårt för mig att tänka klart.

“Ryan”, viskade jag fram och såg upp i hans ögon. De var speciella, som om de inte riktigt ville bestämma sig för vilken färg de var. Ena dagen var de mer åt det gröna hållet, ibland mer åt det bruna, och ibland det gråa. Jag såg hur Ryan svalde och hans käke spände sig lite. Det gjorde mig nervös. “Jag vet att du inte vill prata med mig”, fortsatte jag, “men du måste låta mig förklara.”

“Eller så kysser jag dig bara så jag kan gå min väg”, väste Ryan tillbaka.

Hans svar fick mig att rygga tillbaka en aning och jag fick tvinga mig själv att hålla blicken stadig. “Snälla, lyssna på mig”, sade jag bedjande. Ryan sade inget den här gången och gjorde inget försök att kyssa mig, så jag tog ett djupt andetag och sade, “Du måste förstå en sak. Vad jag kände för James, det var inte kärlek. Jag var inte kär i honom, jag var besatt av honom, och jag tror att det var det som gjorde att jag inte kunde se hur dumt jag betedde mig, men nu vet jag och jag är så himla ledsen Ryan, jag är så himla ledsen för hur jag behandlade dig.”

Ryan slog ner blicken. “Vad känner du för honom nu då?”

Jag blev lite tagen på sängen av hans fråga, men kände att jag ville vara så ärlig jag bara kunde. “Jag vet helt ärligt inte”, mumlade jag.

Det var som om luften gick ur Ryan och han nickade. “Jag förstår”, sade han och hans röst skar sig.

“Men jag vet vad jag känner för dig”, fortsatte jag snabbt och Ryan såg upp. “Jag tycker verkligen om dig Ryan, och jag hatar att inte ha dig i mitt liv. Du är en av de mest fantastiska människor jag känner och ibland kan jag inte förstå hur lyckligt lottad jag är, eller... var.”

Ryan såg mig djupt i ögonen under tystnad en stund. Vem som tog initiativet till det som hände sedan, det vet jag helt ärligt inte, men plötsligt var mina händer i hans hår och hans armar om min midja och vi kysstes som om det inte fanns någon morgondag. Det kom ett par busvisslingar från några elever i rummet, men i min värld fanns bara jag, Ryan och vår kyss och jag log genom hela.

Efter ett tag släppte vi tag om varandras läppar men stod fortfarande tätt hopslingrade i varandras armar. Då insåg jag något och jag flämtade till. “Ryan, jag har ingen present till dig!” utbrast jag förskräckt.

Ryan skrockade och strök ömt en hårtest ur mitt ansikte. “Att få kyssa dig igen är allt jag någonsin önskat mig”, viskade han och nu kunde jag inte hålla mig längre utan tryckte mina läppar mot hans igen.

---

oooh, nu händer det saker! Blir det kanske Ryannah ändå?

JA FÖRFAN JA! Nu får Emma på nöten MOAHAHAHAH..... Ryannah är BÄST.

JAAAA RYANNAH FTW♥

Ahagahahahahahahaa YES JAG VISSTE DET!!! JAG VISSTE DET FÖR I HELVETE FOLKS, RYANNAH ÄR BÄÄÄST!!! SKRATTAR HELT ÄRLIGT BAKOM SKÄRMEN FÖR JAG ÄR SÅ GLAD
BLÅTT STRUTSHÅR OCH TOMTEKARAMELLER DyingToShoutOut, jag skrev just mina finaste ord till dig, du borde vara tacksam hömhömhöm... :*