In Wonderland (PRS)

(So incredibly sweet. x'D)

"Åh, du kan ju rodna." Säger Alexa som också rodnar av komplimangen, men den försöker hon liksom strunta i eftersom hon inte riktigt är stolt över att rodna för småsaker. Men det kändes lite bra av någon anledning också. Riktigt bra till och med.

(Yes....it's kinda beautiful xD)

"Kan jag?" frågade Hattmakaren glatt och släpper Alexa. Han hade ingen aning om varför man rodnade men han kände sig generad på något sätt. Ingen aning varför riktigt.
Mally hade hela tiden något roat stått och sett på de hela tiden från sin höjd. "Ska vi göra något ordentligt nu då?" pep hon efter en stund.

(Yeah. Jag vet inte om jag ska vara tacksam över Mally just nu eller liksom: "Why did you ruin the beautiful moment?" Dx)

"Ja, det låter som en bra idé. Vad nu det skulle vara..." Säger Alexa som halvt om halvt ryckts ur sin fantasivärld på något sätt. För fort enligt Alexa, men hon vet inte ens vad det var hon fantiserade. Helt ologiskt, det här är helt ologiskt. Men vad ska de göra nu?

(Yeah......vet inte, hon ville ha sin del av kakan också xD)

"Vad sägs som om att försöka hitta den som är den speciella för svärdet?" sa Mally.
Hattmakaren rycktes också upp. Dne lilla rodnaden han hade var nu borta och han log stort istället. "Det blor nog svårt Mally...." sa han.

(Coolish. x3)

"Jag har ingen aning om hur det ska gå till." Säger Alexa fundersamt. "Men det är väl värt ett försök, visst?" Fortsätter hon, Mally småler.
"Det låter bra." Säger musen nästan hoppfullt.

"Vi borde samla allt folk och försöka ta reda på vem det är!" sa Mally.
Hattmakaren log fortfarande. "Det är värt ett försökt" sa han som Alexa och satte Mally på sin axel och satte på sig sin hatt. Håret började långsamt gå tillbaka till sin normala form.
"Vi ser om vi kan hitta drottningen, hon kan säkert hjälpa oss": Han tog Alexas hand igen.

"Ja, hon kan säkert hjälpa till!" Säger Alexa glatt och Mally nickar hon med. Eftersom Alexa gissar på att hon är inne i slottet någonstans - och eftersom det är ett stort slott så vågar hon inte riktigt ta initiativet att gå först men, hon börjar gå ändå. Riktigt var hon ska vet hon inte.

Hattmakaren följfde efter Alexa och kom ikapp. Han var säker på att drottningen var ute på någon altan. Det började bliv smått mörkt nu och det var vackert där då.
Han gick in i slottet och uppför en lång vit marmortrappa. Riktigt sagolikt. Sedan gick han ut genom två öppna dörrar och kom ut på altanen. Och där stod drottninge.

Alexa kom något steg efter och vinkar åt drottningen som vänder sig om och hon ler mot dem.
"Har ni kommit för att ta del av landskapet?" Frågar hon och Alexa kan inte hjälpa att tänka på henne som en docka hon hade när hon var mindre. Förutom att den dockan varit allt från tiggare till världshärskare, då, då.

"Nej ers höghet" sa Hattmakaren och kom närmare och log. Drottningen skraytade plötsligt till. "Men du är ju alldeles blött". "Jag tog epp dopp i floden"sa han glatt.
Mally tog till orda. "Ers höghet" pep hon. "Vet ni möjligtvis vem den utvalda är?".