Johanna and Thalia back in the Hunger Games

Thalia ler lite åt Johanna då hon lägger armen om henne. Hon förstod ganska mycket även om ingen utryckligen hade sagt hur det var. Men hon hade umgåtts tillräckligt med vinnare för att räkna ut ett och ett annat. Och hon kunde aldrig tro att huvudstaden skulle låta dem vara och låta dem leva ifred.

Johanna suckade. Just nu ville hon verkligen tillbaka till distrikt 14. Hon ville skratta med Finnick. Hon ville retas med Madge. Hon ville till och med ge dem alla en stor kram. Hon saknade dem verkligen.
"Vad ska vi hitta på nu när vi är någonstans i Huvudstaden?" frågar Johanna. "Jag är inte värst mycket positivt inställd till att så kallat shoppa, och jag tvekar på att vi hittar något normalt här."

Thalia skrattar och ser sig om på huvudstadsbornas klädnader, nej något normalt verkade inte finnas. "Vi kan väll bara se oss om, kanske någon butik med normala saker bör finnas." sa Thalia, fast hon tvivlade.

Johanna rycker på axlarna.
"Ja det skulle överraska mig i sådana fall" säger hon och skrattar. Hon hade aldrig sett något normalt i affärer här i Huvudstaden, men hon hade ändå inte varit i alla. Fast i och för sig, hur annorlunda kunde alla affärer vara?

"Kanske inte i centrum, men i utkanten kanske? Allt i huvudstaden kan väll inte vara fint och pråligt?" säger Thalia undrande och börjar gå med Johanna in på en gata som går från centrum.

"Kanske inte. Vi får hoppas. Men jag tror ändå inte det är normala grejer" säger Johanna. De går in på en mindre gata, den leder antagligen bort ifrån centrum. Eftersom den var ju ändå mindre, och då borde det ju vara rätt logiskt att mindre gata betydde mindre populärt ställe.

De följer den mindre gatan och det syns redan på husfasaderna att det inte var det finare stället. Rappningen kunde bättras på och det var mest vanliga tegelbyggnader här. De svänger av och kommer ut på ett minimalt torg och Thalia ler, det här påminner henne om 11an, dock lite finare, inte så nedslitet, men nästan.

När de kommer in på det lilla torget så tycker hon det liknar lite 11an, eller det hon såg utav 11an i alla fall. Hon tyckte inte det liknade hemma. Det var för lite grönt. Inte grönt som färg på hus, utan träd och växter. 7an var ju nästan bara grön av träd och buskar.

"Vad vackert det är" säger Thalia och ler och går leende ut på torget. Det påminner så mycket om 11an att hon får en klump i halsen. Fast all fattigdom och svält och pina hade hon ändå vart lycklig där, hela hennes barndom.

"Mm" säger Johanna och ser runt omkring sig. Inget stod ut mer än det andra. Sedan ser hon någon klädaffär, som faktiskt såg normal ut från utsidan. Men kanske inte på insidan. Säkerligen inte på insidan.