The Battle of Love

Awesome ♥

Funderade också på blodet från Lexies arm. xd
Och det heter transferera, inte transformera.

Annars gillade jag kapitlet!

Svar: Det var Bellatrix som skärde sig och lät blodet rinna så Emily skulle attackera henne så alla skulle se vem hon verkligen var. Hon är avundsjuk på på Em för att Voldermort för det mesta pratade med henne när hon var där. Och sen tänkte jag inte på att det bara var Dumbledore men vi kan väl bara säga att Bella gjorde de med en mörk magi ^^

Förlåt för något stavfel men jag skrev från mobilen och Iphones är jävligt jobbiga med korrektsaket.. tack annnars! ♥

Åhh gud var bra! Jag älskar Emily och Lexie! Chloé med då men dom två mest!!!
Mer mer mer!!!!

Skulle precis lägga ut ett och tack så mycket! Ska nog komma mer ikväll eftersom det tagit ett tag!
Hoppas ni fortfarande vill läsa ♥
-_________-

Chapter 29 - Lord Voldemort

Draco Malfoy

Allt gick så snabbt att ingen kunde fatta något. Men jag hade kollat noga hela tiden. Många hade skrikit freak till den vackraste någonsin bara för att hon var varmpyr. Jag kan inte bara sitta här och höra hur alla viskar om Emily, utan jag måste ta mod till mig och leta efter henne.
"Jag följer med" sa en chockad röst.
Lexie stod med sorgsna ögon framför mig. Jag ställde mig upp och följde efter henne.
"Kan du förklara för mig vad som hände helt?"
Hon suckade och drog efter andan. Sen kollade hon upp på himmeln som bara var helt mörk. Inte en enda stjärna lyste klart över natthimmeln.
"Jo för ett tag sen innan vi kom till Hogwarts hälsade vi på hos Tom - Voldemort - och han blev genast förtjust i Emily av både utseéndet och hennes mod. Det fick Bellatrix att vilja döda Em och både förstöra för henne." Hon vände sig mot mig och hennes ögon fastnade i mina. "Så nu kom hon till Hogwarts för att säga till alla här att hon var varmpyr för att visa vilket missfoster hon är. Bella gillar inte vampyrer. Och särskilt inte Emily."
"Men förstör inte hon Voldemorts plan på något sätt?"
"Jo faktiskt. När han får reda på det här kommer han bli rasande eftersom nu är det ingen hemlighet. Nu kommer alla hålla sig undan och nu kommer han tro att hon inte kommer kunna ha en chans att döda Harry eller dom."
"Men varför påverkades inte du av blodet?"
Hon drog lite på munnen och kollade ner i marken.
"Jo för att jag har levt så mycket längre än hon. Och jag kan stänga av mina sinnen i den rätta tiden. Men hon var nog hungrig för annars hade hon också kunnat göra det."
Vi visste inte alls vart vi skulle gå. Jag skrek hennes namn flera gånger men ingen svarade.
"Vet du vart hon är?" frågade jag Lex.
"Nej. Jag kan inte äns höra hennes sinnen."
"Och det betyder?"
"Att hon inte är på Hogwarts."

Lexie Shagwell

Vartfan var den idioten? Hur kan hon göra såhär, bara springa iväg. Fattar hon inte att det bara blir värre då? Hon kommer bli utsedd till feg bland alla vampyrer och andra väsen. Eller jag kanske överdriver nu men att bara springa sin väg kommer göra allt svårare.
Om jag bara visste vart hon var kunde jag kanske spåra henne. Jag kan bara skicka tankekraft om hon är högst 2 timmar ifrån mig men nu är hon mycket mer. Hon kan vara flera mil härifrån. Men ett sätt kanske finns ändå.
"Jag vet vad vi kan göra" sa jag.
Draco kollade upp på mig igen efter ett ganska långt tag och hoppet i hans ögon kom tillbaka.
"Vadå? Jag gör vad som helst!"
"Enkelt. När jag sover brukar hon skicka signaler till mig utan att det är med meningen. Hon kan skicka antingen drömmar hon drömt eller saker som har hänt."
"Så det betyder att vi ska gå och lägga oss?"
"Just precis. Men du måste vara vaken när jag sover. För får jag drömmen tidigt och sen slutar den och jag sover flera timmar efter den slutat kan jag ibland glömma viktiga detaljer."
"Okej."
___________________

Vi gick till Vid-behov rummet så vi inte stördes. Och då menar jag inte alls på det sättet. Jag la mig i sängen och blundade.
"Hur vet jag när jag ska väcka dig?" viskade Draco.
"Du lär märka det."

Huset var stort och hade varit väldigt vackert förr, men nu såg det mest ut som ett skruttigt ruckel. Eller jag kanske borde säga herrgård? Flickan som stod framför mig var Emily. Hon tog några steg och öppnade dörren. Jag följde efter och vällkomnades av en stor äcklig, fet orm. Man kan inte säga att man inte känner igen den fula saken. Nagini såg mig ju självklart inte eftersom i den här drömmen existerar inte jag. Nagini följde efter Emily enda in till det mörka rummet där vår Lord satt. Lord Voldemort började le som aldrig förr när han såg henne.
"Vad för den här vackra varelsen hit?"
"Jag vill inte det här mera, Lord."
"Vad vill du inte?"
"Jag vill inte döda någon av dom."
Voldemort reste sig argt upp och gav henne en smäll på käften.
"Du ska tjäna mig i alla dar." Han lyfte upp hennes huvud och tryckte sina läppar mot hennes. Scenen var motbjudande och man kunde se hur hon försökte göra motstånd.
"Släpp mig."
"Du kommer älska mig. Till ditt hjärta slutat slå" sa han och skulle precis lämna rummet.
"ALDRIG" skrek hon.
Tom vände sig om och föraktade henne. Han tog tag i hennes arm och släpade ner henne. Hon kunde inte göra något för han förtrollade henne så hon inte kunde röra sig. Han drog ner henne till en källare och satte henne fast i kedjor.
"Stackars liten. Extra starka kedjor och när du inte får blod på ett tag kommer du inte komma stressa mot."
EMILY skrek jag för full hals.

"Vakna Lex!"
"Jag vet vart hon är" sa jag precis nyvaket.
"Vart?" frågade Draco uppspelt.
"Malfoys Manor, ditt hem."

Fan va gryyyymt. Älskar Voldie. Hihihi, även om han är hemsk xD

Jesus, Voldie kysser en vampyr. O__O Älskar att den här storyn är annorlunda, helt grym är den ju! x) ♥

Tack


Haha jag älskar honom med på något sätt! XDXD



Hahahha! Tack, vill försöka göra den annorlunda, lite mer unik! ♥

Awesome as usual! ♥