The mugglis games nummer jag vet inte vad... - uppföljaren [SV]

Man behöver ju inte vara död för att man inte kom med i kapitlet, men enligt spoilern på framsidan så lever du fortfarande

Dag 5

Karriäristerna har gått upp tidigt idag. Malva Lovegood är fortfarande inte helt frisk och Ingis kan inte på några villkor mörda idag, så de överväger allvarligt att stanna i lägret alla fem.
”Gå ni” säger Ingis till de andra. ”Vi två stannar kvar så får ni ge er iväg själva.”
”Säkert?” frågar -Patronus-.
”Vi klarar oss, gå nu” svarar Ingis. PotterHunger, Miskel och -Patronus- ser först ut som att de tänker protestera, men sen går de iväg för att leta efter spelare. Ingis sätter sig mot en klippvägg i utkanten av gläntan och gömmer ansiktet i händerna. Hon klarar inte det här utan Clementin. Malva Lovegood kommer fram och sätter sig bredvid henne. Hon stryker Ingis försiktigt över ryggen med handen.
”Hur är det?” frågar hon.
”Okej” mumlar Ingis. Hon kramar hårt om ett armband hon tog från Clementin innan svävaren hämtade henne. Det är ett vackert band i rött och orange som Ingis har knutit till henne. Själv har hon ett som Clementin knutit i grönt och blått. Bilden av hennes systers döda kropp bränner på insidan av ögonlocken och hon börjar gråta. Tysta snyftningar medan tårarna rinner nedför kinderna och droppar ner i hennes knä.
Malva Lovegood har inte kunnat föreställa sig Ingis så här förut. Det är svårt att inse att det här är samma flicka som skuttade runt med omätlig energi och som inte verkade ha ett enda problem i hela världen. Att den flickan är samma som sitter här nu och gråter. Samma flicka som somnade gråtandes vid platsen där hennes syster dog kvällen innan och som de blev tvungna att bära tillbaks till elden. Hon kommer kanske kunna återhämta sig, men hon kommer aldrig kunna bli samma person.
Malva Lovegood lägger en arm om henne och låter henne gråta färdigt.
”Sov lite” viskar hon sen.
Ingis nickar och lutar huvudet mot hennes axel. Snart har hon somnat.

”Jag tänker inte kämpa till slutet, okej?”
Luna Chang försöker gång på gång säga emot Ginny.:.Weasley som gör allt för att övertala henne att fortsätta.
”Jag kan inte, jag vill inte, jag ska inte, det är mitt val, eller hur?” suckar hon. Hon koncentrerar sig på pilbågen som hon sitter och håller i. Hon vrider och vänder på den och tittar från alla håll i alla möjliga olika vinklar.
”Okej då” säger Ginny.:.Weasley uppgivet. ”Men du kan väl åtminstone kämpa för mig?”
”Nej. Jag kan inte.”
Det blir tyst en stund. Det är en lång lite jobbig tystnad. Förvånande nog är det Luna Chang som bryter den.
”Titta!” utropar hon. ”Det står något skrivet på bågen!”

Lills, -Taggsvans- och klonken har bestämt sig för att det är dags att hitta ett nytt läger. Inget är farligare än att stanna på samma ställe för länge. De passerar just en stig upp mot bergen när klonken stannar upp.
”Vad var det?” viskar hon.
”Vad?” svarar -Taggsvans-.
”Jag hörde något. Steg.”
”Du inbillar dig bara” väser Lills. ”Kom nu så går vi vidare.”
-Taggsvans- tar täten och går vidare tätt följd av klonken. Lills går efter dem. Plötsligt känner hon något träffa henne i benet. Hon skriker till av smärta och benet viker sig under henne. En kniv sitter i vaden och det rinner blod.
”Spring!” skriker hon till klonken och -Taggsvans-. De måste ha insett att hon inte kan komma undan, för de vänder sig båda om och springer därifrån.
Lills är ensam nu. Ensam med Miskel, -Patronus- och PotterHunger. Hon klarar inte ens att resa sig upp, inte en chans att hon kan fly. Hon kryper ihop på marken och blundar i hopp om att det ska gå fort. Självklart tänker inte karriäristerna i de banorna. Hon skriker högt när hon känner ett knivhugg till i benet och ett i axeln. Karriäristerna hugger överallt där de kommer åt och snart kan hon inte skrika längre. Ögonen tåras av smärtan och tårarna rinner medan hon snyftar. Fläckar dansar framför hennes ögon. När de till slut tröttnar är hon så trött av både smärtan och blodförlusten att hon bara blir liggandes slapp på marken. Hon orkar inte ens skrika när hon slutligen får ett sista knivhugg i magen. Det svartnar för ögonen och snart hörs ett kanonskott.

Hermia mår illa. För en stund sen hördes flera höga skrik och nu alldeles nyss ett kanonskott. Karriäristerna måste vara i närheten, ingen annan skulle ens tänka tanken att döda så utdraget. Hon pressar händerna mot munnen i ett försök att inte kräkas medan hon rusar genom skogen för att komma så långt hon bara kan bort från platsen som skriket kom ifrån.
Snart kommer hon fram till berget och hittar en skyddad grotta. Hon sjunker utmattad ner på knäna efter språngmarschen.

lumos1 har nästan börjat längta efter att det ska ta slut nu. Att hon ska få dö, och slippa arenan. Hennes bundsförvant är död. Många andra är döda. Karriäristerna kommer rensa arenan på deltagare och sen kommer en av dem vinna alltihop. Men två av dem är också döda. Den vetskapen stärker henne och får henne att fortsätta trots att allt känns förlorat.

amanda1104 sitter vid sin lägereld när mugglislåten spelas. När hon tittar upp visas bara ett ansikte på himlen. Lills från distrikt 9.
När mugglislåten spelats för andra gången blir det inte helt tyst. Något hörs, långt borta. amanda1104 tittar upp och får se en svävare som släpper ner en fallskärm till henne. Hon fångar den och får se en pilbåge och en lapp.

"Låt inte din förlust fördärva framgången."

Grymt bra och alltså du skriver super bra ännu än gång . Längtar redan till nästa kapitel!!!!!
______________________________
Ända gången vi backar är då vi tar sats

Får jag låna de orden att sätta på ngn sponsorgåva eller något sånt? De var fina!

SUPERBRA!!!

Tack för gåvan!!!

Förlåt Lills, för min blodtörstiga sida...


Awesome iallafall!

Vad står det på min pilbåge??:O SKRIVSKRIVSKRIV!! jag lovar att jag kan uppehålla dig i ditt skrivande om du vill det

Men... men... Jag kan ju inte skriva om vad det står... DET GÅR JU INTE! Jag vet ju inte ännu o.O

Och så har jag lovat att vänta in en sponsorgåva innan nästa, som jag skulle få så snart det här var ute

Men du kan väll skriva om någon som inget av det här angår? åsså kan du ju komma på vad det ska stå

Awesome kapitel. Du skriver jättebra och man får verkligen inlevelse (stavning?) i kapitlen