prs yehet & kkaebsong

Godkändes låter Joshua den äldre knuffa honom mot dörren, och väl ute låser han efter dem, för att sedan lägga in nyckeln.
"Nu vet ju inte jag vad du har för storlek på kläderna.." börjar artonåringen fundersamt när de kommer ut i regnet, han drar luvan över det ljusrosa håret. "Antar att du inte kommer att kunna testa under skiftningen." Med trollstaven börjar han pricka in de rätta tegelstenarna, ser över sin axel där trollkarlar och häxor med manglat går runt.. en påväg mot dem, härligt. Stressat pillar han med kopplet i sin hand, och drar snabbt med sig Zihao när porten öppnas.

Hade Joshua inte glott på honom tillräckligt mycket för att kunna gissa sig till vilken storlek han hade i vanliga fall? Tröjorna var ju lätta, där gällde oftast large, även om det satt väldigt löst över den slanka kroppen. Men hellre att kläderna var för stora än för små. Alldeles förlorad i tankarna om kläderna, blev Zihao nästan förskräckt när artonåringen ryckte till i kopplet och började dra honom så hastigt att han knappt hann finna fotfäste. Med anklagande ögon tittade han upp mot den yngre, en blick som inte gick att misstas för fem öre.

Joshua, som märkt av vad det är Zihao tänker på, ler svagt mot honom.
"Jag kan lista ut vad det är, men du har blivit smalare sen för två år sedan, ville bara vara säker," förklarar han och släpper ut en pust, porten hade hunnit stängas och de kommit undan. Bra. "Det var helt klart en dödsätare Zihao, förlåt. De där dödsätarna har en lista och letar efter varje mugglarfödd som lever för att döda dem. Plus, de hade nog gärna lagt sina händer på dig."

Zihao sneglade tillbaka mot väggen som slutit sig och sedan tillbaka på Joshua. Gud vilken hjälp han varit då, som insisterar på att följa med och sedan nästan försätta dem i knipa, bara på grund av sin tankspriddhet. Fy skäms. Sedan gjorde han någon slags tvistad grimas som måste ha sett skitskum ut. En lista? Hade de på riktigt en lista över namn på mugglarfödda trollkarlar och häxor bara för att kunna göra sig av med dem? Vidrigt.

Blicken vilar på Zihao i tystnad medan de går på gatan, gatan är lugn till skillnad från vad den brukar vara. Det är inte många som vill vara ute och shoppa ute i regnet direkt.
"Du," börjar han och öppnar munnen, korkad som han är. "Får man ta med hundar i affärer? Eller ska vi strunta i det kanske... bara du inte sliter sönder allt."

Om Zihao haft ögonbryn så hade han defintivt rynkar på dem. Varför skulle han vilja slita sönder alla kläder helt plötsligt? Det enda han hade lust att sätta tänderna i var Joshuas hår, vilket aldrig skulle hända så den drömmen var bara att glömma. Istället gav han artonåringen ytterligare en anklagande blick och puttade till honom hårt i sidan. Fan heller att han skulle bete sig som en galning. Tro det eller ej, men nittonåringen hade faktiskt en del principer.

Kanske han slagit till en nerv, då den äldre verkar bli sur av det han sagt och puttar till honom.
"Förlåt, jag skämta bara med dig Zihao," påpekar Joshua och rör sig in till en galleria med den äldre efter sig. När de väl kommit in drar han ut en handduk från väskan för att torka av den tjocka pälsen. "Men blöta ner ska ingen av oss göra."

Så kanske det var, men det var Zihao för trög för att fatta. Däremot var han inte direkt sur på Joshua och för att göra det klart för den yngre, satte han sig lydigt ner. Inte heller klagade nittonåringen när Joshua började dra en fluffig handduk över den tjocka, dyngsura pälsen. Han gillade inte ens att vara blöt så det var bara bra. Det måste däremot ha sett så lustigt ut för alla som ägnade dem någon större uppmärksamhet. Köpcentret var ju åtminstone lite mer fyllt med folk i jämförelse med de tomma gatorna utomhus.

Läpparna brister upp i ett leende när han ser Zihao sätta sig lydigt ner i väntan på att bli torkad.
"Du påminner mig verkligen om Haru under skiftningen," viskar Joshua och viker ihop den lilla handduken för att lägga ner den i väskan igen. Jo, nittonåringen ser ut som en stor, lurvig hund som Joshua bara vill krama om och aldrig släppa. Dock kan han inte göra det här, tyvärr. Det skulle höja ett antal ögonbryn.

Haru? Zihao blängde mot Joshua och såg sådär lagom sur ut. Den lilla plutten var faktiskt betydligt mindre än nittonåringen. Visserligen tyckte han väldigt mycket om hunden, men det betydde inte att han ville bli jämförd med honom. Han kom upp på benen och skakade ut den mjuka, svarta pälsen, fortfarande vredgad och bitter. Det var egentligen väldigt typiskt Zihao, att vara sur och tvär hela tiden. Förhoppningsvis insåg artonåringen att han inte menade något illa, utan bara betedde sig som en barnunge.