prs yehet & kkaebsong

Joshua gör inte mycket annat än att stirra upp i taket, väntar på att de ska höra av sig. Att Zihao ska komma upp och säga att efter dessa två år har han insett att han är mer kär i Andrew än honom. Med armarna utsträckta låter han huvudet falla på sniskan när dörren öppnas igen. Fokuseringen av regndropparna stannar, och Joshua som inte vill se den äldre i ögonen vänder på sig så att han ligger med ryggen mot nittonåringen. Dumma hjärna. Nu är det dags, och Joshua kommer bryta ihop än en gång, han är inte tillräcklig för Zihao.
"Hur gick det? Hur var det med dem? Ska du gå ner till dem igen?" Frågar han en efter en.

Med ett stön som hette duga, slängde Zihao sig tvärs över Joshua och begravde ansiktet i den välbekanta bröstkorgen som han älskade så ofantligt mycket.
”Definiera bra..Andrew slog till mig det första han gjorde och kallade mig vidrig. Precis som Samuel har han sina tvivel angående oss”, muttrade han och drog in artonåringens ljuva doft som genast gjorde allting bättre. ”Annars var det väl bra med dem, antar jag. De har dragit hem, alla tre..Andrew har tydligen hittat en tjej”, fortsatte den äldre och stödde sig mot armbågarna för att kunna betrakta Joshua lite bättre. ”Konstigt va? Trodde aldrig att han skulle hitta någon.”

Blicken vilar på Zihao i tystnad, känner värmen i bröstkorgen när den äldre lutar huvudet mot hans bröstkorg. Försiktigt låter han händerna glida upp mot de röda lockarna.
"Det är nog rätt förstående.." viskar han och sluter ögonlocken. Han är helt övertygad om att någonting hänt mellan dem.. Men sen berättar nittonåringen något som bevisar motsatsen totalt. " Har han en tjej?" Viskar han och öppnar ögonlocken, låter fingrarna nudda vid blåmärket och blåtiran. Ljuger Zihao? " Vad bra.. Du ljuger inte?"

”Varför skulle jag ljuga om en sån sak?” Undrade Zihao och rynkade på ögonbrynen. ”Hon heter Ellie och kommer tydligen från staterna”, berättade han sedan och började lämna små retsamma pussar över Joshuas kinder. ”Vet inte hur han träffade henne eller någonting, utan det är allt jag vet.” Alldeles utmattad efter alla dagens händelser, tillät han sig själv att slappna av, nu när han ändå var uppe på rummet. Då spelade det ingen roll om han skiftade eller inte. Egentligen borde de väl gå ut och handla lite kläder, men det hade kanske blivit lite sent för det? Plus att stormen utomhus tilltagit i stryka. Usch och fy.

"Okej," viskar Joshua tyst och sätter sig upp. Dumma, dumma tankar. Han begraver ansiktet i händerna innan han ställer sig upp. "Du verkar trött " konstaterar artonåringen, han vill ut i regnet, där kan han få bort sina tankar, gråta utan att någon märker det, tårarna blandas med regnet. "Jag kan gå och handla kläder till dig, behöver några för mig själv. Så kan du vila."

Zihao skakade på huvudet och satte dig upp. Nej, han ville absolut inte att Joshua skulle gå själv. Det var ett big no no.
”Sluta dumma dig, det är klart jag följer med”, protesterade nittonåringen och slängde benen över sängkanten, bara först lederna skulle knaka till olycksbådande. ”Helvete.” Han slokade med axlarna och vände blicken mot den yngre. ”Du råkar inte ha ett koppel, eller något liknande?” Benen som de var nu skulle inte klara av mycket till, tyvärr.

"Zihao, du är trött och utmattad. Stanna här du.," säger Joshua med ett försäkrande leende och rycker till sig sin jacka. Kanske det inte är smart att gå ute själv om dödsätare kommer och går. "Ett koppel? Varför vill du ha ett koppel?"

”För att då kan jag följa med utan att skapa kaos, vill inte att du ska gå ensam”, envisades Zihao och kom upp på darrande ben. ”Snälla? Jag lovar att jag ska uppföra mig”, fortsatte han gnälligt och putade med läpparna, klängde sig fast vid pojkvännen som tydligen ändå tänkte gå, utan nittonåringen vid sin sida. ”Tänk om du blir anfallen av dödsätare? Antar att de inte är speciellt förtjusta i mugglarfödda magiker?” De mörka ögonen var stora och rund, nästintill bedjande.

Joshua låter blicken landa på den äldre, kramar om honom och gömmer ansiktet i hans bröstkorg. Han har lust att gråta, så glad över att ha haft fel och att Zihao faktiskt vill vara med honom, fortfarande.
"Okej, jag har förvånansvärt nog ett koppel." Svarar artonåringen, klamrar sig fast. "De avskyr mugglarfödda magiker."

Det var precis därför som Zihao ville följa med. Visserligen var Joshua en skicklig trollkarl på alla sätt och vis, men om det kom en grupp med dödsätare skulle han knappast klara av alla på en gång.
”Missta mig inte, jag är väldigt glad över att du har med dig ett koppel men..varför har du det egentligen?” Undrade nittonåringen och lämnade en liten puss på den rosa hjässan innan han drog tröjan över huvudet och lirkade av sig byxorna. ”Det är inte direkt någoting man brukar ha med sig helt randomly.”