Life - Lupple & Medi PRS

"Jag hoppas våra barn kommer vara sådana." Hon såg upp.
"Mi visst är det så att väktaren har en liten förbannelse över sig? Att ändast kunna föda ett barn och detta är en kvinna?" Hon suckade.
"Jag vill inte ha det. Jag vill ha flera barn."

Ethan hostade till och dunkade Gabriels ryggstöd.
"Olivia!" väste han när han fick tillbaka talförmågan.
"Säger du sådana saker?"

Mi tittade upp när Olivia pratade men hon visade inget som helst i sitt ansikte. Inga hintar om vad hon tänkte. " En förbannelse?" Frågade hon som för att köpa lite tid. Vad skulle hon svara?

Gabriel ryckte till när Ethan dunkade till i ryggstödet och såg på honom, som om han var under attack men insåg snart vad det handlade om och tittade framåt igen. Han och Olivia hade pratat om det här men han hade ju inga svar och om någon hade det så var det väl ändå Mi?

Mi harklade sig och såg på Ethan sedan på Olivia igen. " Den förstfödda är alltid en flicka. " Svarade hon med ett mjukt leende. Det var ju sant. Men den andra? Hon var inte helt säker, ingen hade verkat försökt bli gravid mer än en gång. Eller ja. Deras män hade dött.

Hon såg på Gabriel och suckade tungt.
"Jag vill som sagt ha flera barn en ett." Hon svängde på en väg och fortsatte.
"Sen kan man alltid kolla vad som händer."

Ethan såg mot Mi och svalde lite och slöt sedan ögonen.
"Olivia du fick mig att sätta spott i halsen, eller i fel strupe."

Olivia skrattade mjukt.
"Förlåt Ethan jag kan bjuda på glassen till alla då. Som ett förlåt."

Mi nickade sakta. " Det är förståeligt. "Log hon ärligt och hoppades innerligt att Olivia skulle vara gravid. En bebismage och en bebis. Åh hon längtade. " Men jag råder dig att genomgå en förlossning innan du planerar fler barn. "Flinade Mi och tittade sedan ut genom fönstret.

Gabriel skrattade lågt och smekte Olivia över kinden. "Nej du ska inte behöva bjuda. "Viskade han. "Jag löser det. "Log han.

"Jag vet att det är plågsamt men jag vll ha barn. Flera kanske 4." Hon log mjukt.
"Jag får ta över mormors sovrum ochkanske även bygga ut huset. Det skulle gå inte sant?" Hon såg mot Gabriel.

Mi skrattade lågt. "Så länge jag får vara moster Mi så får du ha tjugo barn om du så önskar. "Log hon roat. Gabriel såg på Olivia med ett mjukt leende. " Ja det kanske behövs byggas ut. "Instämde han. "Ja varför skulle inte det gå?" Frågade han leendes. "Det kommer ta tid men jag tror ganska många skulle vilja vara till hjälp. "Log han.

Hon skrattade.
"Då är det moster Mi då." Hon såg mot Gabriel och nickade.
"Men vi kanske ska bygga på och inte ut. Vi har ju rum med fönster. Kan vi kanske inte fråga någon som kan magi att bara göra huset större?"

Gabriel skrattade och såg på henne. "Åh Olivia, då får du fråga. De som kan magi i rådet delar inte så gärna med sig. Men om du, väktaren ber dem så kanske. "Log han.

"Då ska jag fråga. Jag kommer att be dem så snällt." Hon log och såg på dem och körde in i garaget och stängde av motorn.

Ethan log och smekte Rose över håret.
"Rose? Vi är framme."

Mi klev ur bilen och kände efter i jackfickan. Hon hade plånboken med sig. Väntade in Ethan och Rose och de andra.

Gabriel nickade leendes och smekte hennes kind. "Det tror jag säkert du kommer göra. "Log han innan han knäppte loss sig.

Rose öppnade sömnigt sina ögon och såg sig förvirrat omkring men log när hon såg Ethan. "Ethan. "Viskade hon och sträckte sina armar mot honom. "Upp. "Viskade hon bedjande.