Pirates! PRS Medi & Vidomina

Kiliah slängde ett och tog upp ett nytt och log mot Miliah.
Hon tog upp Lily och såg på sin make.
"Jag är nöjd så ta du." Sa hon och log.

"Cun! Är du där? Jag var förbi marknaden, vill du ha bröd och frukt?"
En kvinna visade sig inne i byggnaden till Cuns klinik. I armen hängde en korg som hon lade ifrån sig på byrån inne i hallen. Hon var klädd i linnetyg i en mörkblå skjorta med mörka byxor till och det mörka håret var halvt uppsatt i en knut så att flera hårslingor fortfarande hängde löst nerför hennes rygg. Svetten var påtaglig denna varma dag. Så som det ofta var i detta sommarparadis till ö. "Så vackert erat bröllop var. Jag hann inte gratta dig! Men grattis, min vän." Kvinnan kramade om Cun. "Så, jag är här för att lära mig mer. Vill du lära mig?"

Han log och vände sig om.
"Jag är här!" Han kom och hjälpte kvinnan och log mjukt.
"Man tackar. Jag är så lycklig att du inte anar det." Han log svagt.
"Du är så duktig. Du har bara några dagar kvar. Du har var hos andra men nu kommer du tillbaka=" Han log.
"En man kommer in med halsen svulen, tungan är en blå nyans och han har inte sovit. Vad har hänt?" Frågade han.
"DU som läkare måste vara snabb och förstå vad man ska göra."

Kvinnan gick fram till Cun och log vänligt för att borsta bort smutsen från ansiktet. "Du är snabb, Cun. Jag har precis kommit in genom dörren." Hon såg ut att fundera och placerade pekfingret mot hakan och tippade huvudet på sned för att se upp mot taket. Ett sätt som fick henne att tänka bättre. "Tja.. Jag skulle först presentera mig, Amelia, det är ju mitt namn trots allt och sedan.." Hon såg på Cun och ett hennes leende blev bredare. "..Jag skulle undersöka honom efter hans symptom och upptäcka, förmodligen att det berott på något han ätit, det låter som en allergisk reaktion." Hennes leende blev mindre. "Har jag rätt?"

"Men om han har svårt att andas Amelia." Han log.
"Men du har rätt om han har en allergisk reaktion ska du försöka komma till botten vad det är. Kan du utesluta att det är luftburet och satt sig på hans strupe så är det bra." Han nickade.
"Kvinna mår dåligt varje morgon. Har ovanliga matvanor och hennes humör är udda." Han log svagt. Han kunde ge mer men detta var bra att bara ge lite.

Amelia flackade med blicken. "Det känns som ett förhör det här, Cun.", sa hon kort men samlade sig och andades djupt in för att sedan andas ut. "Jag tror..", började Amelia, ".. Att kvinnan är gravid. Symptomen passar in där." Hon såg på Cun med en bestämd och säker blick. Lite less på förhöret. Helst av allt ville hon sätta sig ner i skuggan där det var svalare.

"Det är för att det är det." Han skrattade och rog fram en flaska med vin.
"Det är för att jag ska åka iväg. " Han såg på henne.
"Så du kommer få ta över. Ta hand om min hund." Han log.
"Men jag vet att du kommer klara det." Han pekade på burkarna och sedan en bok.
"Där står allt du skulle behöva. Vad febern lättar och vad som dämpar smärta." Han log mjukt.

"Cun, det kommer så plötsligt." Hon tog emot flaskan med vin han räckte över till henne. "Jag..", började hon. "Jag ska inte göra dig besviken.", sa hon bestämt och nickade åt honom för att se efter boken och burkarna han pekat på. "Jag ser efter hunden också. Givetvis." Amelia pustade ut och log påtvingat. "Ge dig av du, dina klienter är i trygga händer."

"Vi kommer inte ge oss av på några dagar. jag ville bara lära dig klart." han skrattade.
"Men om du verkligen vill få bort mig så..." Han skrattade ömt mot henne.

Amelia skakade på huvudet så att de mörka lockarna föll över hennes axlar. "Nej, jag visste inte. Stanna du. Det är trevligt med sällskapet. Är du hungrig? Jag tänkte laga mat. Vill du ha?" Hon gick med korgen och vinet förbi Cun mot köket inne i hans hus.