Slytherin Romantik

Zack kommer fram till Stora Salen, den är nästan helt tom. Bara två elever finns kvar. Två elever från Ravenclaw. En av dem känner han allt för väl. Som om de två flickorna kan känn av att de är iakttagna utav honom ser de på upp från sin frukost.
"Zack..?" säger Raven och lägger huvudet lite på sned. Zack nickar mot dem båda innan han går bort och sätter sig på sin vanliga plats längst bort vid Slytherins bord.

Zack hinner knappt sätta sig innan Raven står vid hans sida.
"Vad hände idag egentligen?" frågar Raven, Åh, dra för fan inte upp det där nu... För helvete bara låt det vara...
"Inget." säger han med kall röst och och lutar armbågarna mot bordet i samma sekund som hans frukost uppenbarar sig.
"Vadå inget? Praktiskt taget hela skolan vet att du höll på att nästan slå Jared gul och blå ju, det kan inte vara inget. Han är ju din vän." Raven sätter sig snett ned på bänken. Zack kastar henne en blick innan han börjar äta den enorma portionen med havregrynsgröt som står framför honom. Med en rejäl omgång socker och strött över och en skvätt mjölk.

"Raven, det var inget. Släpp det." säger han bara enkelt.
"Kan jag inte Zack, du är min rari-" Zack ser ilsket på henne och avbryter henne mitt i meningen.
"Jag är inte din raring. Jag är inte din något." säger han och ett litet frustande ljud undkommer honom. Raven reser sig chockat från bänken.
"Vad har hänt med dig?!" utbrister hon chockat och korsar sina armar över sin byst. Zack bara himlar med ögonen mot henne.
"Jag är den samma..." mumlar han och slukar i sig den sista skeden gröt.
"Nej, de tär du inte alls det. Du är inte den Zackarias som jag känner."
"Kan bero på att du krossade honom rätt rejält." svara Zack och reser sig upp från bordet.
"Genom att vara otrogen, mer än en gång, med mina vänner. Genom att ljuga för mig och låtsas som om det vi hade var något som var på riktigt. Om den Zack som du kände var han som gick på allt det kan du ta honom och stoppa upp någonstans för han existerar inte längre." Zacks röst är hård men en sorts sorg vilar över den. Raven backara ett steg och Zack hör den stora klockan slå ute i korridoren.
"Shit, måste dra." säger han hastigt.
"Vänta lite, vart ska du nu då? Vi pratar ju!" utbrister Raven med gnällig röst.
"Pff, spenderar hellre min tid och mina ord på min flickvän än på mitt ex." frustar Zack ut och lämnar Raven bakom sig för att gå till bakgården med hastiga steg.

Julia stod på bakgården och väntade på Zack. Hon suckade och kollade på klockan.
" Fan han borde vara här nu vi ska ju gå" mumlade hon för sig själv och kollade efter Zack.

Zack snabbar på sina steg ytterligare, han är runt tre minuter sen men han vet att man inte får vara minsta lilla sen. Han kommer fram till bakgården och får syn på Julia. Ett litet leende sprider sig över hans läppar över att se det blonda håret som drar lite i vinden. Han går snabbt fram till henne och lägger armarna om hennes midja bakifrån medan han viskar i hennes öra,
"Buu..."

Julia rycket till och vred ansiktet mot Zack.
" Du är sen" sa hon och suckade. Hon drog fingrarna längs hans arm.

Zack himlar med ögonen,
"Tre minuter... Möte oväntade hinder på vägen." säger han och kramar till Julia lite extra om midjan,
"Är du suris..?" fnittrar han retsamt fram och kysser henne på halsen lite hastigt.

Julia flinade och petade till honom i magen.
" Nej då" sa hon och log mot Zack.
" Jag saknade bara min pojkvän,det är så ensamt utan honom" sa hon och log.

Zack ler ner mot Julia,
"Ja men det måste vi ju ändra på..." säger han och kramar om henne ytterligare lite. McGonagalls röst hörs över skaran med elever som samlats på gårdsplanen.
"Elever, kom ihåg att dessa besök är ett privilegium. Om ni skulle missunna eller förringa eller på något sätt få skolan att stå i dåliga dagar kommer dessa privilegium att genast dras in." Zack flinar lite,
"McGonagall verkar på dåligt humör idag, undrar om råkade hälla citron i teet istället för mjölk..."

Julia fnissade lite åt det Zack sa och luftade huvudet mot honom.
" är det något speciellt du vill ha i julklapp eller kan jag bara köpa något?" Frågade hon.

"Alla elever följer med Mr Filch mot vagnarna!" utbrister McGonagall i samtid med Julias mening. Klungan med elever börjar långsamt att röra sig. Zack släpper taget om Julia och tar hennes hand.
"Spelar ingen roll, firar oftast inte så mycket så vad du än vill köpa går bra." säger han bara och ler medan de börjar vandra i takt med de andra.

Zack ser sig omkring, elever runt omkring tisslar och tasslar medan de ser på dem. De flesta tjejerna verkar se med avsmak på Julia och beundran på honom medan killarna mest verkar fundersamma.

Julia gick lugnt med Zack.
" Då kommer du få den bästa julklappen någonsin" sa hon med kvittrande röst.
Hon såg Mimmi kasta en hatisk blick mot henne men hon brydde sig inte.
Inte Julias fel att Mimmi inte fick Zack.